Är det "ute" att vara lojal mot vänner?

Jag är genuint förvirrad vad det gäller lojalitet och vänner.

Jag har tex en vän som har utbytt mkt i förtroende till mig och jag till henne. Dvs, vad jag tolkar som ömsesidigt förtroende. Och förtroende förknippar jag med lojalitet. Dvs ökat förtroende - ökad lojalitet.

Men det verkar jag vara ensam om? För denna kompis har betett sig okamratligt vid fler tillfällen. Tex ignorerar mig i vissa situationer på fester osv. Dvs agerar som jag är en bekant. Jag måste säga att jag har svårt att hänga med i svängarna. Upplever mig som en med tentaklerna ute, men har ändå uppenbarligen missuppfattat hur tight jag är med folk. Min sambo sade att jag lätt verkade tro att jag var bättre vän med folk än vad jag är.

Men den typ av förtroende denna tjej delat med mig, samt en killpolare och ytterligare en tjej kompis, har gjort att jag trott att vi är bra vänner, men så agerar de inte som jag tycker en bra vän ska göra. Tex bjuder inte in mig på middagar osv. 

Känner mig ensam och utanför och fattar inte vad jag gör för fel. Har jag för höga krav? Är det fel att förvänta sig mer lojalitet av vän som är närmre? 

Är så förvirrad.

Kanske har jag bara haft otur. Eller har jag nån skum egenskap? Utstrålar jag mobboffer? Är tex utanför i min jobbgrupp. Tänker att det är nåt med mig, men när jag försöker tänka rationellt så vet jag att mkt hänger på en osäker chef. 

Jag är ju nämligen en sån som inte direkt sväljer bullshit. Fast ändå gör jag det. Känner mig förvirrad. Hoppas nån skäl vet hur man tänker på nytt. Och hoppas man kan hitta nya vänner om man e 37.

Det folk berättar vitt och brett är inte det som betyder något för dem.

Titta på Bianca Ingrosso till exempel: hon pratar om sex (som vissa kan tycka är intimt), hon pratar om sin familj (som vissa kan tycka är intimt), hon pratar om sina ätstörningar som hon bearbetar (intimt). Däremot hör du henne mycket sällan prata om att känna sig dum, att vara utanför bland kompisar. Hon nämner det ibland och skyler sedan över det. Det är där hennes sko klämmer, det är det hon inte berättar som är intimt för henne.

Du verkar tro att alla förtroenden är lika mycket värda. Dessutom verkar du koppla ihop ett anförtroende till dig med att vederbörande har en lojalitetsplikt till dig. Har du funderat på att personen som pratar vitt och brett kanske gör det med många andra och inte lägger så stor vikt vid det beteendet?

Din sambo tycker att du har svårt att läsa av var du står i förhållanden till varandra och sedan förväntar dig för mycket. Kanske är det lättaste att söka sig till folk som har samma känsliga punkter som du, så att ni har något att skapa relationer kring?

Det folk berättar vitt och brett är inte det som betyder något för dem.

Titta på Bianca Ingrosso till exempel: hon pratar om sex (som vissa kan tycka är intimt), hon pratar om sin familj (som vissa kan tycka är intimt), hon pratar om sina ätstörningar som hon bearbetar (intimt). Däremot hör du henne mycket sällan prata om att känna sig dum, att vara utanför bland ?kompisar?. Hon nämner det ibland och skyler sedan över det. Det är där hennes sko klämmer, det är det hon inte berättar som är intimt för henne.

Du verkar tro att alla förtroenden är lika mycket värda. Dessutom verkar du koppla ihop ett anförtroende till dig med att vederbörande har en lojalitetsplikt till dig. Har du funderat på att personen som pratar vitt och brett kanske gör det med många andra och inte lägger så stor vikt vid det beteendet?

Din sambo tycker att du har svårt att läsa av var du står i förhållanden till varandra och sedan förväntar dig för mycket. Kanske är det lättaste att söka sig till folk som har samma ?känsliga punkter? som du, så att ni har något att skapa relationer kring?

Kan du förresten utveckla vad du menar med lojalitet och hur du kopplar det till att anförtro sig till någon?

Vem ska vara lojal mot vem i en situation där någon berättat något känsligt?

Håller med