Sambo eller inte

Jag har varit tillsammans med en underbar man i drygt 1 1/2 år. Vi funderar på att flytta ihop i hans hus, jag upplever det som att han vill mer än jag. Min tvekan handlar om hans 11-åriga dotter:( Konstigt tycker säkert ni men hon har extrema problem och provocerar oss ständigt. Hennes pappa hanterar detta genom att säga "nonchalera henne så tröttnar hon", vilket han själv gör och för honom funkar det utmärkt. Jag dessvärre har väldigt svårt att låta hennes beteende bara "gå förbi mig". Hon säger elaka saker till oss båda, hon ljuger och hon trotsar det mesta. Maten är äcklig, vi är tråkiga och hon vill på detta sättet ha total uppmärksamhet, vilket hon får men tyvärr på helt fel sätt. Jag har lagt mycket tid med henne för att förbättra situationen, vi har shoppat, fixat naglar, städat (som hon älskar) och hittat på allt möjligt. Sanningen är att jag nu börjar tröttna och blir ännu mer provocerad när hennes pappa/min stora kärlek säger att jag borde anstränga mig lite mer. Själv hittar han inte på så mycket med henne något som jag har påpekat ibland, med resultatet av vi blir osams. Hon säger ibland öppet inför oss båda att "jag önskar pappa var död för han bara ljuger". För mig med två vuxna barn är detta totalt oacceptabelt! Nu i alla fall så vet jag inte alls hur vi ska gå vidare, jag vill inget hellre än att leva med honom, jag vet att jag i så fall även väljer dottern och måste göra mitt bästa. Har någon upplevt liknande? Behöver lite vägledning:(