• Anzil

    Att hela tiden påstå att man har aggressionsproblem och pratar illa om en vis person - Är inte det tröttsamt?!

    Hej!

    Jag har flyttat hemifrån och slutat ha någon som helst relation till min familj. På grund av våld och narkotika missbruk ifrån deras sida.

    Jag råkade påträffa min äldre bror när jag tillsammans befann mig i en restaurang. Han gjorde ingenting, men jag noterade att han sa någonting om mig. Eftersom hans bekant kollade på mig och hånskrattade.

    Det är exakt samma kvinnlig bekant som han har pratat illa om mig tidigare.

    Det är exakt samma bekant som han har upprepat sig om att han har ''aggresionproblem''. Jag upplever egentligen inte att han har sådan problematik utan mer att han vågar ge sig på människor som är fysisk mindre än han.

    Det här har ingenting med att jag är kränkt eller känner något som helst negativa känslor, utan jag blir bara konkret nyfiken om det egentligen inte är tröttsamt för en fullt vuxen människa att hela tiden höra upprepningar och en hel del skitsnack. Speciellt om man kanske pratar illa om en och samma person hela tiden.

    Om man är en tonåring, så kanske det är mer okej. Men fullt vuxen människa som är 28 år och pratar illa om en vis människa.

    Är det inte helt enkelt tröttsamt att lyssna på sådant?

  • Svar på tråden Att hela tiden påstå att man har aggressionsproblem och pratar illa om en vis person - Är inte det tröttsamt?!
  • Mandel

    Släpp detta och slösa inte energi!

    Jag hade en väninnan som pratat skit om allt och alla i vår bekantskapskrets och även om sin egen släkt och så klart sin sambos släkt. Alla hade psykiska problem och var konstiga enligt henne och hon ansåg att alla skulle söka hjälp, gå i terapi och äta mediciner.
    Behövdes ingen raketforskare för att förstå att det var hon som hade problem och var psykiskt sjuk och inte de andra.
    När hon sedan spred skit om mig så fundera jag ibland över hur det skulle vara att ta kontakt med alla människor och berätta för dem vad hon sagt och tyckte, men jag anser mig bättre än så och att sjunka till hennes låga nivå var aldrig något alternativ för mig.
    De som valde att lyssna på hennes skitsnack släppte jag utan problem för de människorna var inte värda min vänskap.

    Varför slösa energi på människor som man ändå inte vill umgås med? Vad spelar det för roll vad de tycker?
    Bättre att omge sig med människor som uppskattar en som person för den man är och inte för vad andra tror och tycker.


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Anzil
    Mandel skrev 2018-10-09 11:41:19 följande:

    Släpp detta och slösa inte energi!

    Jag hade en väninnan som pratat skit om allt och alla i vår bekantskapskrets och även om sin egen släkt och så klart sin sambos släkt. Alla hade psykiska problem och var konstiga enligt henne och hon ansåg att alla skulle söka hjälp, gå i terapi och äta mediciner.
    Behövdes ingen raketforskare för att förstå att det var hon som hade problem och var psykiskt sjuk och inte de andra.
    När hon sedan spred skit om mig så fundera jag ibland över hur det skulle vara att ta kontakt med alla människor och berätta för dem vad hon sagt och tyckte, men jag anser mig bättre än så och att sjunka till hennes låga nivå var aldrig något alternativ för mig.
    De som valde att lyssna på hennes skitsnack släppte jag utan problem för de människorna var inte värda min vänskap.

    Varför slösa energi på människor som man ändå inte vill umgås med? Vad spelar det för roll vad de tycker?
    Bättre att omge sig med människor som uppskattar en som person för den man är och inte för vad andra tror och tycker.


    Min äldre bror har exakta samma beteende!

    Jag har även förut stött på en annan människa som pratade illa om exakt alla människor och att hon försökte vara den som ordnade och fixade allting. Det som var speciellt med henne var att hon upprepade EXAKT samma historia om och om igen. Dessutom pratade hon på det sättet som om hon berättar historian för första gången. Det var som om att hon hade skrivit ner en hel monolog och läste ur sin egna text. MYCKET MÄRKLIGT!! Jag måste dock erkänna att jag trodde verkligen att hon var offret över hela henne drama. Det tog mig kanske i ett halvår innan jag förstod att det inte fanns någon drama och att hon endast bryr sig om sig själv, om precis all sammanhang.

    Om det var tröttsamt att lyssna på henne, ja verkligen! Det var hela tiden hon som var offret. Och den där ''monologen'' var ännu mer tröttsamt. Riktigt tröttsamt.

    Jag bryr mig inte så mycket om att min äldre bror pratar illa om mig för sin kvinnliga bekant. Hon verkar vara den enda personen som endast umgås med honom, bortsett ifrån våran mamma.

    Jag är inte helt säker, men jag tror att han är en mycket ensam person.

    Men jag blir lite fundersam om hur hennes tankegångar lyder - När hon HELA TIDEN får höra att han har ''aggressionsproblem'' och hela tiden får höra saker om mig.

    Det måste vara något kämpigt - Men på restaurangen verkade hon inte bli så less snarare tvärtom. Om det var ren skådespeleri på grund artighet vet jag inte.

    Tack för ditt inlägg!! :D


Svar på tråden Att hela tiden påstå att man har aggressionsproblem och pratar illa om en vis person - Är inte det tröttsamt?!