Prata med någon ja, men vart vänder jag mig?

Jag har den senaste veckan blivit rådd av både BM (jag är gravid i vecka 8) och min chef att gå och prata med psykolog/kurator eller liknande. Eftersom jag själv tänkt på det i flera år så börjar jag nu verkligen närma mig ett beslut om att faktiskt ta någon samtalskontakt - men nu kommer problemet att jag inte vet vart jag ska vända mig.

BM tipsade om att de på barnmorskemottagningen har kurator och psykolog som jag kan kontakta. Detta eftersom jag nämnde att jag har ganska stark ångest med andnöd som har kommit och gått i perioder under större delen av mitt liv. Ångesten beror på olika saker, jag har aldrig pratat med någon om det. Fått för mig att jag är "gnällig" om jag söker hjälp, för det finns ju de som har det så mycket värre och jag har egentligen inget alls att klaga över. 

Chefen tipsade om företagshälsovården, där det också finns kurator och psykolog. Min chef känner dock inte till min ångest, det är diverse psykiskt påfrestande arbetssituationer med hög arbetsbelastning och stress som gjorde att chefen själv tog upp detta med samtalskontakt. 

Så jag vet inte riktigt var det är mest vettigt att jag tar hjälp - om jag nu vågar ta det steget. Ångesten och stressen beror inte alls på graviditeten utan har funnits där långt, långt innan jag blev gravid, och beror just nu till ganska stor del på situationer i mitt arbete, men även rent allmän oro över allt och inget. Således kanske det är rimligast att jag går via företagshälsovården? Samtidigt vet jag inte hur jag ska tänka med ev. fortsättning... tror att det är 5 gratis samtal som gäller via företagshälsovården och den hjälpen ligger i en annan stad. Att gå på barnmorskemottagningen är närmare och kanske lite mer praktiskt av den anledningen, men det känns lite konstigt när mina problem inte har med graviditeten i sig att göra? Och de kan väl inte hjälpa mig med hur jag ska hantera min arbetssituation. Å andra sidan kommer det förmodligen mer och mer dyka upp oro som rör graviditeten. En sak jag inte vågade säga till BM var att jag har haft en ätstörning, men varit helt "fri" från den i ca 9 år. Jag tror inte att den kommer tillbaka... men har tänkt lite på hur det kommer vara att gå upp i vikt och är kanske lite orolig att tankarna ska dra igång på något sätt. 

Dessutom - kurator eller psykolog? Jag förstår vissa skillnader i yrkena men jag förstår inte rent konkret vem utav dem jag bör vända mig till, hur ska man veta det?

Nu är jag även totalt slagen av trötthet och illamående på grund av graviditeten - vilket ju inte är annat än fullt normalt. Den enda fördelen med det är att ångesten faktiskt håller sig borta om kvällarna just nu - jag däckar i soffan direkt efter jobbet istället. Vaknar i och för sig med skyhög puls och har panik över allt jag inte hunnit göra, men antar att det också är ganska vanligt i samband med "graviditetströttheten". 

Och mitt uppe i allt är det såå nära till hands att jag än en gång bara tänker: Äh, jag reder ut det själv. Har det gått okej i så många år så går det i fortsättningen också. Ångesten är obehaglig men inte farlig o.s.v... Och sedan ångrar jag mig när jag är inne i en riktigt dålig period och ligger på golvet och kippar efter luft. Suck! Tips och råd?