Ogillar att umgås med killens kompisar
Hej!
Jag gillar inte att umgås med min killes kompisar. Jag och min kille har varit tsm i några år, har träffat hans kompisar några gånger vilka alla gånger jag känt mig obekväm/haft tråkigt. De pratar ofta om sitt, dvs. spel, datorer och annat som flyger över mitt huvud. En av kompisarnas tjej brukar vara med men hon brukar sitta klistrad vid sin telefon. Jag är även rätt blyg så har svårt bara där. Har svårt att ta initiativ och fråga saker. Normalt sätt brukar blygheten släppa om jag trivs och kan slappna av men så är inte fallet i detta sammanhang. Det är inget "fel" i sig på människorna, men de är inte min kopp te och jag trivs inte. Jag träffar själv mina vänner ganska sällan, och då en i taget, så han har inte träffat mina vänner.
Måste man umgås med sin partners vänner? Detta sker alltså inte ofta, utan några få gånger på ett år. Kan man välja bort det och säga nej, jag vill hellre vara hemma? Känns som att jag "ska" följa med, och när man väl är där känns det som att jag följer med som en accessoar/handväska. Något som är med för syns skull/för att visas upp men som inte är en del av gruppen.
((Bonus på detta så tycker jag inte om hans familj alls (helt annan historia, han har inte heller så bra kontakt) så kan känna att det känns lite tråkigt... Speciellt i framtiden om vi skulle få barn och så. Men det är som det är, man gillar inte alla antar jag.))
Någon med samma problem? Är det ok att inte umgås? Någon som slutat umgås? Tror min kille skulle vara okej med det, kanske tycka att det var lite tråkigt men acceptera mitt beslut så det är nog ingen fara där tror jag.
