Blir jag hatat på riktigt - Blir ibland ''retad'' av kvinnor

Ibland händer det då och då att jag blir retad av kvinnor. Ibland får jag in känslan av att det är högstadiebeteende, men jag tänker samtidigt om det är verkligen små retningar eller om jag är hatad utan att ens vara medveten över det.

Ordet ''retad'' vet jag inte riktigt om det stämmer. Jag blir i alla fall förvirrad.

Jag har nu börjat på Komvux, jag tycker det är jättekul och trevlig grupp är det också. Men med tiden börjar jag få ännu mer kontakt med en kvinna i ungefärlig i min ålder, tjugofem år.

I början blev det trevliga småprat och frågor.

ALLTID innan kursen börjar/utanför klassrummet blir det faktiskt ordentliga konversationer. Dessa retningar dyker senare upp. Ungefär precis innan lektionen börjar.

Det kan handla om ''Jag ställer för mycket frågor''. Ena stunden så är intressant med det språket jag kan, för det kan hon också. Och en annan sekund blir det en kommentar att jag svär, för att: ''Man skall inte svära i skolan''. En annan sitatuion blir: ''Prata inte med mig''. Medan den ena sekunden blir: ''Vad fick du för resultat på provet''.

Det kanske är så att jag gör fel och hon blir irriterad på riktigt och sedan glömt bort det hela nästa dag. Men jag har ingen aning. Jag tolkar alltihopa som små retningar. Men jag förstår inte varför en tjugofemåring skulle hålla på med sådant.

Om man är intresserad av en person, så gör man väl det på ett annat sätt numera. Eller kan det vara så att känslorna blir för starka att man helt enkelt inte behärska sig eller vad är det frågan om?

Det kanske inte alls handlar om att hon tycker jag är akktrattiv, men vad är det i sådan fall frågan om hennes beteende?

Att ta det med henne tycker jag inte är något alternativ, det känns inte som en person som skulle klara av kritik. Jag får bara den känslan. Men jag vet inte. Jag tycker hon är en smart kvinna i övrig fall. T.ex på lektionstid så har jag noterat hur duktig hon är på problemlösning vilket gör det roligt att vara med i hennes grupp. Det var dessutom lite tack vare där vi började prata lite mer.

Jag gav en komplimang för hur duktig hon var när det kom till problemlösningar. Där jag noterade att jag blev imponerad.

Gick komplimangerna upp i huvudet på henne eller är jag kanske hatad på riktigt?

Jag upplevt detta tidigare ifrån en andra sammanhang. Så jag upplever att jag får dessa beteende emot mig ganska ofta och de är rätt lika.

Förut tänkte jag att det handlar bara någonting om försök till kontakt på någon annan plan eller åtminstone någonting om att man inte riktigt vet hur man skall bära sig åt på grund av känslorna.

Men nu börjar jag fundera på om det kanske i själva verket handlar om en riktigt förakt emot mig och hela retningar kanske har någon annan symbol?

Efter att ha funderat på att det är lite udda ifrån en tjugofemåring så tänkte jag att det helt enkelt handlar om någonting annat?