tonår / mammas nya pojkvän

Barnen bor var annan vecka ?
Se till att träffas när hon inte är där.
Hon kanske inte vill ha in främlingar i sitt hus.

Det där är nog inte alls ovanligt. Jag tror att pojkvännen skall vara vänlig men inte överdrivet. Han skall heller inte komma med något fostransansvar såsom att "det kanske är dags att städa ditt rum?", eller "kan du hjälpa till med salladen" osv. Ni bör nog backa lite, men ändå inte låta flickan få nån vinst av att hon är otrevlig. Du bör ha ett samtal med henne att "jag förväntar mig inte att du skall älska honom, men jag förväntar mig att du åtminstone uppför dig som folk". Du får bemöta henne vuxet utan att exkludera henne. 

Det där är skitsvårt. En envis unge kan verkligen förstöra stämningen. Men utan att förskjuta henne så kan du ställa krav, på ett sätt att du inte väljer bort varken henne eller pojkvännen. Men kräv att hon skall uppföra sig som folk och absolut inte vara otrevlig och säga dumma saker. Det är inte acceptabelt någonstans.

[quote=79241416][quote-nick]ThomasW skrev 2018-11-26 10:28:57 följande:[/quote-nick]

Barnen bor var annan vecka ?

Se till att träffas när hon inte är där.

Hon kanske inte vill ha in främlingar i sitt hus.

[/

?Vill inte ha in främlingar i ditt hus? Låter lite sektliknande. Ska bara mamman och döttrarna umgås hemma och ingen någonsin ta med sig vänner eller pojkvänner hem? Främlingar är vänner som man inte känner ; )

TS. Att träffas mer på barnfria veckor och mindre hemma hos er när barnen är där är väl en god idé såhär i början. Men för att få en långsiktig lösning måste ni ju prata om det. Klart att det är en stor omställning för henne att dela mamma med någon mer efter att syskonen haft dig helt själva så länge de kan minnas. Påminn dottern om att du förväntar dig att hon är artig mot din pojkvän även om hon inte gillar honom och har hon något hon irriterar sig på gällande honom så vill du att hon tar upp det med dig direkt istället för att komma med otrevliga kommentarer. Du tar väl emot barnens vänner och pojkvänner på ett trevligt sätt? Du borde kunna få samma behandling från dina tonåringar. Be henne vara generös mot dig och tänka på att hon och hennes syster är nästan vuxna, och den dag hon flyttar hemifrån kommer hon definitivt att tycka att det är positivt att du inte sitter ensam. Ställ inte så stora krav på delaktighet just nu, tillbringa mycket tid tillsammans med henne, var öppen själv och kanske kan det leda till förtolighet och samtal om varför hon känner så här. För hon har ju rätt till sina känslor, men inte till att uttrycka dem hur som helst. Förhoppningsvis kan du då stilla hennes farhågor.

Vadå sitt hus? Är hon inte stor nog att kunna bete sig trevligt, kan hon stanna hos sin pappa, tills hon fattar. Är så trött på detta eviga daltande med tonåringar. De kan uppföra sig som rena plågoandar, och kan styra en hel familj, om de får lov, och ingen sätter gränser!