Styvföräldrar

Jag är en man på 42 år som bor i hus med mina två barn 8 och 11 år. Jag är skild sedan 7 år och särbo sedan 6 år med en kvinna från en annan stad. Vi har ett barn på 5 år tillsammans och min särbo har två barn sedan tidigare, 10 och 14. Min föredetta fru har flyttat ihop med en man som har två barn sedan tidigare. Han har barnen på heltid. Mina barn har berättat att deras mammas nya kille blir väldigt arg, främst på sina egna barn. Det här påverkar mina barn negativt, de klagar ofta på ont i magen och vill inte gå till skolan. Här om dagen berättade de om styvpappans dåliga humör och rädslan för att han ska explodera på dem. Min exfru lever i förnekelse och är enligt henne själv perfekt och världsmästare. Mitt äldsta barn säger att han inte vill bo med mamman längre. Mitt yngsta barn är väldigt lojal och vill varken säga bu eller bä. Min exfru har dessutom stämt mig eftersom hon anser att barnen ska bo hos henne istället för att de bor varannan vecka. Hon skyller på att jag är ensamstående och att jag är slarvig. Jag känner mig helt uppgiven. Vad ska jag göra? Jag är orolig över att min exfru drar ner barnen i misär bara för att hon är för stolt för att någonsin kunna erkänna och rätta till sånt som blivit fel.