Folk som inte frågar något tillbaka i en konversation!

Känner så väl igen det du tar upp i tråden. Så har det varit för mig med så gott som alla killar i flera år. Har det exakt så nu också med en kille jag snackat med några månader. Vi har haft riktigt fina och givande samtal och även flirtat en del. Men det är nästan bara jag som frågar honom och håller liv i konversationerna.

Har precis som du tänkt att han nog vill att det ska dö ut för han är riktigt ointresserad av mig egentligen förutom vissa grejor vi snackar om i stunden. Helt ofattbart för mig att förstå eftersom jag alltid är extremt intresserad av alla som attraherar mig. Så jag testar honom emellanåt när jag lessnar och håller mig borta dagar i sträck för att se vad som händer? Varje gång har han då tagit kontakt...ofta genom en fråga eller något vi snackat om innan eller som många andra killar, besöker ens sida passivt utan att säga nåt...liksom för att säga "Hallå här är jag...se mig". Så att jag själv får göra jobbet igen..blir galen på det!

Denna kille har det varit lite extra med, har därför fortsatt trots att det går trögt men lessnat lite nu eftersom det aldrig kommer bli dejt, tror han döljer nåt? Men jag har egentligen inget utrymme för ännu en fysisk dejt eftersom jag har en kk som det blivit känslor med som jag borde ta hand om.

Vad gör du själv när du träffar såna kvinnor? Brukar du ge upp?

Men hjälp, hur orkar ni lägga ner så mycket funderingar på detta? De gör ju så för att de inte är intresserade. Och visst, matchar ni på nån skabbig dejtingapp så är ju ni inte de enda hon matchat med. Hon skriver antagligen med någon som är snyggare än er och fångar hennes intresse mer än vad ni gör. Ställer ni dessutom tråkiga och enformiga frågor som femtio killar innan också frågat så är det väl klart att ni inte är intressanta. Kanske ni ska fundera på hur ni startar en konversation och hur ni framställer er själva?

Jo känner igen, ställer jag en fråga kan det gå dagar, sen får jag ändå inget svar på frågan, eller återkoppling i ämnet. Efter två dagar har man liksom tappat tråden om vad syftet med frågan var. Sen dör konversationen ut igen..

Det är viktigt att komma på samma intressenivå, för att kunna ha givande samtal!

Men mycket handlar om vad man gör, jag svarar kanske innan en åktur med bilen, nästa gäng i en affär, tredje gången när jag ska lägga mig. Då är det svårt att hålla liv i text konversation och rent praktiskt borde inte en skriv konversation pågå allt för länge, den måste utvecklas år ngt håll och hålla kvar intresset. I regel är det väldigt svårt att läsa av någon i text, om man nu inte känner varandra väldigt bra.

Svarar man bara och inte ställer egna frågor är det bara ett tidsfördriv

Min uppfattning är att kvinnor sällan ställer direkta frågor i konversationer. De pratar på om sitt och förväntar att den andre pratar på om sitt. En slags envägskommunikation genomförd av två parter. Där en massa avhandlas men kanske inte i ren dialogisk mening. Män ställer mer direkta frågor. Det är min upplevelse. Kan ha fel.

Vissa män och kvinnor är bara så. De tänker inte på att ställa tillbakafrågor. Utan tänker nog oftast att den andre ska kunna säga något på samma tema utan att bli tillfrågad. Jag vet inte om det finns någon diagnos i bakgrunden på dessa människor eller om de bara är självcentrerade, men det betyder inte att de är ointresserade av en relation.

Ibland missar jag själv att ställa tillbakafrågor om en konversation går i väldigt snabbt tempo. Då man får fråga på fråga utan att hinna ställa någon tillbaka. Då är det svårt att gå tillbaka till en tidigare fråga och ställa den tillbaka.

Finns mängder med killara som gör detsamma. Det har nog inget med kön att göra, men med en massa andra saker: 

Jag som började nätdejta efter 40-års ålder och dessutom har språk som min yrkesbransch, skriver ganska detaljerat, använder kommateringstecken osv. Är man yngre kör man väl mer med det sk sms-språket: kortfattat, massor med smileys och man förväntar sig att alla andra förstår. En del är ovana vid att skriva mycket och tänker inte på att man är två för att hålla liv i en skriftlig konversation. Dessa kanske skulle göra sig så mycket bättre IRL. 

Sedan finns förstås de som mest hänger på siterna för att de inte har något bättre för sig och är då inte så väldigt engaregade eller skriver med väldigt många samtidigt. Då går det nog inte att upprätthålla engagemanget på samma sätt som en någon som bara skriver med en person. 

 Som kvinna blir man snabbt trött på alla ursäkter till män på bl..a. dejtingsidor som bara skriver "Vad gör du?", "Läget?" eller "Snygg du är" Känns som om dessa män inte har gått färdigt grundskolan då de inte klarar de mest simpla konversationer. Skrämmande egentligen att det finns så många män som har sådan social fobi att de inte kan yttra mer än ett eller två ord åt gången..Svarar naturligtvis inte eller frågar något tillbaks när de är så socialt efterblivna. Känns inte heller som om dessa män skulle klara av en dejt ens en gång. Vad ska de prata om när de är så fåordiga?

Svenska män måste lära sig att bli riktiga män. Lära sig konversera och att uttrycka sig, öka sin verbala förmåga, slita sig från skärmen och gå ut IRL och träffa folk. Också något av det mest oattraktiva som finns är "män" som lever sina liv mer eller mindre på internet och sådana sidor.

Men varför måste man ställa så jävla många frågor? Tycker konversationen blir så stel, tråkig och opersonlig då. Som en intervju. De jag klickat med på dejtingsidorna (och sen även i verkligheten!) har samtalet bara flutit på med - utan massa frågor hela tiden! När killar bara ställer massa frågor tappar jag intresset och vet att det inte kommer klicka på dejt i verkligheten heller, för det har det aldrig gjort med någon "frågare". 

Generellt är människor ganska egocentriska, och det gäller i lika hög grad båda könen. 
Man är väldigt intresserad av att få berätta om sig själv och älskar när nån ställer frågor och verkar intresserad. 
Men man är oftast helt ointresserad av den andra människan, 
Det finns inget man vill veta, därför ställer man inga frågor, däremot älskar man att själv få stå i rampljuset. 
Det är ganska lätt att manipulera människor om man vädjar till deras bekräftelsebehov. 

Sen blir det ännu värre på nätet, så lägg ner dom försöken och gå ut och träffa människor av kött och blod istället,