Nu efter jul och nyår, kom det jag varit rädd för. Min man vill skiljas. Hela min värld rasar. Jag känner mig krossad. Sårad. Övergiven. Inte värd något. Efter 12år tillsammans. Barn. Ett helt liv.
Hur ska jag klara av allt? Det känslomässiga? Ekonomin? Barnens frågor? Vännernas frågor?
Hur har andra klarat sig? Hur ska man tänka och göra för att inte bryta ihop?
Jag är lämnad efter 7 år. 2 Barn. Har mått skit varje dag i över ett halvår nu.
Jag har provat mycket, och det kanske mildrar lite. Regelbunden träning, träffa kompisar, etc. Men när man går till sängs sen så är emotionella smärtan alltid där.
Jag har inte hittat något för att få helt bort smärtan, det enda som jag tror riktigt hjälper att läka är tiden och tänka att det här här är den värsta tiden, det kan bara bli bättre, "jag kommer bli lycklig snart igen"
Känner du att det blir enklare med tiden?
Vad säger dina barn? Hur gamla är de?
Mina barn har frågor som jag inte kan svara på. Känns jobbigt att se sina barn påverkas så av en separation!
Kära ts, jag känner med dig.
Ta en dag i taget, tillåt dig att vara ledsen, arg etc, Gör saker som du tycker är roligt, motionera mycket.
Att du har rätt att känna dig ledsen, arg, sårad och besviken är givet. Låt dig gå igenom alla steg och känslor.
Vad det gäller din oro för vad andra ska fråga, tycka etc. strunt i det! Folk separerar hela tiden. Öppna upp dig för de du vill, för att du ska må bra. Men resterande som du inte orkar berätta för, så säg bara att du inte orkar just nu, det gör fortfarande ont. Omgivningen förstår.
Allt annat löser sig, vad det gäller barnen, det ekonomiska och ett nytt liv. När du sörjt färdigt så är det dags att rå om sig själv. Må bra, ta hand om dig och framför allt gå vidare. Tänk att du förtjänar att ha en partner som älskar dig och vill dela livet med dig, varför sörja en man som inte vill vara en del av det? Det finns någon för alla, och att vara singel på nytt och få komma ut i dejtingvärlden är både spännande och roligt. Så se fram emot ett nytt kapitel i livet.
Känner du att det blir enklare med tiden?
Vad säger dina barn? Hur gamla är de?
Mina barn har frågor som jag inte kan svara på. Känns jobbigt att se sina barn påverkas så av en separation!
Nej, inte ännu. Men det har varit lite av gråzon in 6 månader där jag fortfarande kände hopp. Det var inte förräns nyligen när jag upptäckte att hon har någon annan som hoppet helt dött.
Jag tror det blir enklare med tiden när jag väl har flyttat.
Den yngsta förstår inte, den äldre går från att vara exalterad till att få 2 hem till att vara ledsen att jag flyttar ut.
Vad får du frågor från dina barn?