Tvingas bo med mitt ex
Min sambo och jag bröt upp, på mitt initiativ, för två månader sedan. Detta efter två år av försök till uppbrott, som han helt enkelt nonchalerat.
Vi har två barn ihop och bor i en 4:a, som jag äger enl. samboavtal, i Stockholm innanför tullarna. Han är lågavlönad (20000 brutto/månad) och har inte råd att köpa något inom rimligt (utifrån närhet till barnen) avstånd. Han har inte hittat något att hyra, men jag tror inte ens att han letar.
Han bor just nu kvar, och sover i vardagsrummet, men det går inte. Jag avskyr honom och bröt ju upp för att han blivit en förslappad, fördummad, rasistisk, misogyn lurk som inte bidrog på något sätt. Jag mår liksom inte bättre av att behöva städa efter honom, lyssna på hans dumheter och se honom sitta och glo på sin telefon all vaken tid.
Alternativet - att kasta ut honom - känns heller inte bra. Vart tar han vägen utan bostad? Hur behåller man en fungerande föräldrarelation mellan honom och barnen, om han och jag ligger i krig? Hur hittar man boende som han klarar på sin lön? (Han har varken släkt eller vänner.)
Jag vill inte ens vara hemma och gömmer mig i mitt sovrum, när barnen somnat, för att slippa se honom.