• Anonym (Hundälskare)

    Att äga en hund..

    Jag är uppvuxen med hundar och har alltid varit de typen som älskar hundpromenader. Jag går med allas hundar och har alltid gjort sen jag var ett litet barn.

    Jag fick min egna hund som ung tonåring men var tyvärr tvungen att ta bort honom för 10år sen. Men när han levde gick jag ut varje morgon på 1timmes rundan innan skolan, hem på lunchrasten och gick 15-30minuter, hem direkt efter skolan och då gick vi ut på vår timmes runda innan vi stanna på en äng och träna eller lekte innan jag gick hem och gjorde läxor. Kl. 20 gick jag och min mamma tillsammans på 1timmes rundan innan läggdags. På helgerna hade vi kurser/träningar och tävlingar och då blev de såklart längre promenader/ cykelturer och skogsutflykter.

    Jag saknar så att ha hund men förstår inte hur folk får ihop livet nu när man är vuxen.

    Mina vänner som har hund, alla! brister på alla! plan. Promenader, kloklippning, träning ja allt faktiskt. Men när de öppnar dörren så står det en lycklig en där innanför.

    Småungen i mig vill ju grina, för hade jag haft en hund så hade jag gett all tid, energi jag har! Men med heltidsjobb går det inte, och nu är jag sjukskriven i 6månader i värsta fall. Vad ska jag dega runt med hemma?

    Promenera runt utan hund känns så himla bortkastat. Jag brukar låna hund för att promenera med men kan inte ta in de för alla hundar i min närhet kissar inne :/

    Jag är så sugen på att åka och hämta en vuxenhund och sen bara rätta livet därefter. Är det så man gör? Hur får jag ett hundanpassat liv?

    Jag jobbar 7-16 och skulle kunna hinna med 30minuters promenad på lunchen om jag ber om omplacering närmare. sen kommer äldsta hem från skolan vid 14 varje dag. Särbon kan ha med hunden på jobb och är ledig varannan/vartredje vecka.

    Hur ska jag göra? Hur har ni andra gjort när ni bestämt er? Och vad för typ av hundägare är du/ni? Jag är livrädd för att bli som mina vänner/släktingar.

    Jag tycker inte de ger ett värdigt hundliv. :(

    Tack

  • Svar på tråden Att äga en hund..
  • Dexter dot com

    Jag tror jag är en bra hundägare som inte lämnar hunden ensam mer än max 4 timmar nån gång i veckan, har hunden med på jobbet , ser till att den får motion och aktivering och sköter klor,tänder,päls mm. Jag har nästan aldrig jobbat heltid just för att hinna med hunden utan valt att få ut mindre pengar.

    Är din särbo lika intresserad som dig eftersom hen ska ha hunden varje dag på jobbet och även när hen är ledig? Hur löser du hundpassningen om ni bryter upp?

  • Anonym (...)

    Hundar förgyller livet, sen behöver man inte göra allt perfekt, huvudsaken är att hunden mår bra och är väl omhändertagen. Mina hundar kan ha sällskap jämt, men sen ibland när saker och ting inte går ihop så kan dom vara ensamma allt från 2-7 timmar.

    Då får jag vara se till så dom får ordentligt med promenad och spring. Sen sover dom medan jag är borta och sen får dom springa när jag kommer hem. Och det har aldrig varit några problem. Du skapar din hunds rutiner.

    Få människor kan ha med sig hunden på jobbet eller vars hemma jämt, en kissepaus på 30 min räcker garanterat.

    Sen är det väl viktigt att du väljer en ras utefter er livsstil. Om du inte gillar att träna hunden och vara ute mycket kanske du inte ska välja en krävande brukshund osv. Men du har säkert koll på det med.

  • EmberEyes
    Anonym (...) skrev 2019-01-21 07:03:24 följande:

    Hundar förgyller livet, sen behöver man inte göra allt perfekt, huvudsaken är att hunden mår bra och är väl omhändertagen. Mina hundar kan ha sällskap jämt, men sen ibland när saker och ting inte går ihop så kan dom vara ensamma allt från 2-7 timmar.

    Då får jag vara se till så dom får ordentligt med promenad och spring. Sen sover dom medan jag är borta och sen får dom springa när jag kommer hem. Och det har aldrig varit några problem. Du skapar din hunds rutiner.

    Få människor kan ha med sig hunden på jobbet eller vars hemma jämt, en kissepaus på 30 min räcker garanterat.

    Sen är det väl viktigt att du väljer en ras utefter er livsstil. Om du inte gillar att träna hunden och vara ute mycket kanske du inte ska välja en krävande brukshund osv. Men du har säkert koll på det med.


    Håller med i allt utom det fetade. Du får inte lämna hunden mer än 6 timmar.
  • Ignoramus

    Jag tycker du har rätt i ditt antagande, ts. Många ger inte hunden ett tillräckligt bra liv, med tillräcklig motion och stimulans för att hunden ska må bra. Det är väldigt tidskrävande och svårt att få att gå ihop med heltidsjobb och familj. Då får familjen liksom följa med ut på alla promenader/till brukshundklubben/tävlingarna, för gör man det separat kan alla omöjligen bli nöjda.

    Att dessutom slänga in vänner i ekvationen är typ omöjligt (om de inte ersätter en ev familj) då. Nej, tänk att de du träffar på promenader/klubben kommer bli dina vänner i 15 år framöver.

    Men det går! Fast du har inte tid till något annat. Men det är värt det. :)

  • Deceree1

    Jag tycker att du låter som en perfekt hundägare. Du är klok och funderar på allt och planerar innan du skaffar hund. De är inte alla som gör det.

    Även om ni skulle bryta upp så klarar du det eftersom du kan rasta hunden på lunchen.

    Om jag vore som du så skulle jag skaffa en valp då du ändå skulle vara sjukskriven 6 månader. Man vet aldrig vad man får om man köper en vuxen hund. Självklart kan du hitta en jättebra vuxen hund om du letar men en valp blir ju mer präglad av dig.

    Jag har haft hund sedan jag va 22 år och visst, jag har fått anpassa mig men det har ju alltid varit mitt stora intresse att med hund, åka ut till skogar, sjöar, hav och klippor.

    Nu är jag 53 och blivit sjukpensionär och visst tänker jag att det kunde ha varit kul att åka utomlands men att få ha sin hund varje dag är mer värt för mig.

  • Anonym (perfekt)

    Så länge din särbo och son är med på att skaffa hund, inte bara motvilligt accepterar utan verkligen vill ha en och är villiga att ta ansvar för den.. låter det som en perfekt tid för er att skaffa hund nu. Du kommer vara hemma i sex månader så nu är perfekt att skaffa hund, valp eller vuxen, och träna in. Sedan när du börjar jobba igen går du ut med hunden precis innan du åker till jobbet, åker hem på jobbet och går promenad med den, sedan tar sonen ut hunden igen vid två och du tar ut den igen när du kommer hem från jobbet. Veckorna din särbo är hemma kan han ta hand om hunden. Bästa vore ju dock om ni hade bott ihop, blir kanske konstigt om han måste vara med hunden hos er eller ska åka fram och tillbaka med hunden. 

    Kurser och tävlingar är ju mer än hobby än något viktigt för hunden. Eller ja är man nybörjare med hundar kanske man behöver gå kurser annars går det utmärkt att träna den i lugn och ro hemma. Dom flesta brukar inte heller gå ut med hundarna fyra timmar om dagen så det skulle jag inte pressa mig på om jag var du. 

    Förutom om du vill vänta till pensionen tror jag inte du kommer få en mer perfekt tid än nu. 

  • CitronTulo

    Låter jättebra att du verkligen funderar igenom ditt ev. hundägande! Du har ju erfarenhet av hur det är att ha egen hund och vet vad det innebär.
    Det jag tror vissa gör fel är att de inte tänker efter ordentligt innan de skaffar en hund! Även vad för sorts hund man skaffar! Vissa hundar kräver mer aktivering/motion och pälsvård etc.
    Om du har familjen med på tåget så låter det väl inte alls omöjligt att det skulle funka för er att ha hund?
    Även viktigt att man har några hundvakter på lut som kan rycka in när något oförutsett händer eller man behöver åka bort.

  • Anonym (Kanske hundägare)

    Jag har aldrig tidigare haft husdjur och har heller aldrig känt att jag ville ha en hund. Nu har det dock förändrats, främst för att mitt barn har velat det i alla år. Jag är medveten om att "alla" barn tjatar om en hund men här är det på en annan nivå. Jag har också börjat inse att det kunde vara trevligt med en ny familjemedlem och att hunden även kan ha en lite "terapeutisk" roll för barnet som har vissa problem med psykisk ohälsa, inget allvarligare men ändå.

    När jag då har börjat ta reda på vad som krävs för att ha en hund så backar jag igen. Det verkar vara så väldigt mycket som ska till för att kunna ha en hund. Man får absolut inte ha en blandras - ändå vimlar det av blandrashundar i omgivningen som tycks ha det bra och må bra? Man måste vara hemma på heltid i flera månader med en valp - ändå har så många människor hundar och jag har svårt att se att alla dessa har flera månaders semester att ta ut för att ta hand om hunden i början? Kostnaderna verkar ligga högt och det verkar behövas väldigt mycket som ska införskaffas, uppemot 2.000 kr/mån har jag fått höra och då är inte dagmatte/hunddagis inräknat om man behöver det, eller veterinärkostnader - är det verkligen så dyrt?

    Nu när jag tänkt skaffa hund så verkar det hopplöst. Vi vill ha en liten hund, en liten kompis som vi kan ha det mysigt med, gå på promenader med, gosa med, leka med, åka till skogen med. Men när jag frågar om olika saker så får jag ett bemötande som att jag är korkad. Lite nedlåtande sådär, som att man måste gå massvis med kurser, hur viktig stamtavlan är, hur mycket man måste träna diverse saker med hunden och gärna tävla och ställa ut. annars är man ingen bra hundägare och borde hellre köpa en kanin. Det känns inte så roligt.

  • Anonym (vovv)

    Om du ändå ska vara hemma i 6 månader, skaffa en valp, har du inte möjlighet att ta med hunden till jobbet så finns det ju hunddagis, då får ju hunden både aktivering och sällskap.


    Jag har med mig hunden på jobbet, (Jobbar 6 dagar i veckan) vi promenerar dit, går en kiss efter lunch, promenerar hem, och sen är vi ute 1-2 timmar på kvällen, är vi lediga så cyklar vi, drar pulka eller besöker någon hage där hunden kan springa lös med en kompis.

  • Sharper

    Vår hund får vara i hundgård när vi inte är hemma. Nu pluggar jag på distans så hon är för det mesta inne. Men när jag jobbade var hon i hundgården 9-10 timmar som längst. Kommer även vara så när jag jobbar igen. Promenad varje dag (dock inte flera långa promenader varje dag). Jagar minst 1-2 gånger i veckan under jaktsäsong och så snittar hon minst 1 mil varje gång.

    Hon mår jättebra, världens bästa familjehund, hon är snarare en familjemedlem än en hund så att säga :)

  • EmberEyes
    Anonym (Kanske hundägare) skrev 2019-01-21 09:06:32 följande:

    Jag har aldrig tidigare haft husdjur och har heller aldrig känt att jag ville ha en hund. Nu har det dock förändrats, främst för att mitt barn har velat det i alla år. Jag är medveten om att "alla" barn tjatar om en hund men här är det på en annan nivå. Jag har också börjat inse att det kunde vara trevligt med en ny familjemedlem och att hunden även kan ha en lite "terapeutisk" roll för barnet som har vissa problem med psykisk ohälsa, inget allvarligare men ändå.

    När jag då har börjat ta reda på vad som krävs för att ha en hund så backar jag igen. Det verkar vara så väldigt mycket som ska till för att kunna ha en hund. Man får absolut inte ha en blandras - ändå vimlar det av blandrashundar i omgivningen som tycks ha det bra och må bra? Man måste vara hemma på heltid i flera månader med en valp - ändå har så många människor hundar och jag har svårt att se att alla dessa har flera månaders semester att ta ut för att ta hand om hunden i början? Kostnaderna verkar ligga högt och det verkar behövas väldigt mycket som ska införskaffas, uppemot 2.000 kr/mån har jag fått höra och då är inte dagmatte/hunddagis inräknat om man behöver det, eller veterinärkostnader - är det verkligen så dyrt?

    Nu när jag tänkt skaffa hund så verkar det hopplöst. Vi vill ha en liten hund, en liten kompis som vi kan ha det mysigt med, gå på promenader med, gosa med, leka med, åka till skogen med. Men när jag frågar om olika saker så får jag ett bemötande som att jag är korkad. Lite nedlåtande sådär, som att man måste gå massvis med kurser, hur viktig stamtavlan är, hur mycket man måste träna diverse saker med hunden och gärna tävla och ställa ut. annars är man ingen bra hundägare och borde hellre köpa en kanin. Det känns inte så roligt.


    Orsaken till att folk vill att man köper hundar med stamtavla framför blandraser är många.
    En anledning är att hundar inom en viss ras har en väldigt stor sannolikhet att besitta vissa rastypiska egenskaper och saktna andra. Väljer du en blandras så är det betydligt mer osäkert vilka ras-drag som kommer yttra sig hos valpen, och så slutar det med att du somalls inte ville ha en vaktig hund står där med en vakthund.
    En annan anledning är att du vill ha en seriös uppfödare. Det finns seriösa blandis-uppfödare och det finns oseriösa rasuppfödare. Sannolikheten att fina en oseriös blandis-uppfödare är betydligt större än att hita en oseriös rasuppfödare.
    Sannolikheten att finna en seriös rasuppfödare är också betydligt större än att hitta en seriös blandis-uppfödare.
    Ytterligare en anledning är att ha koll på hälsa och mentalbeskrivningar både bakåt i leden och hos syskon/kusiner osv.

    En valp är helt beroende av dig/familjen. Det är jätteviktigt att den får känna sig trygg och som en del av flocken/familjen. Det är superviktigt att ensamhetsträna hunden innan man lämnar den för att jobba/plugga osv. Detta kan gå fort om du har en väldans tur, eller det kan ta väldigt lång tid, ibland lyckas det inte alls.
    Låt osas säga att du tränar en vecka med varje av förljande ensamhets-tider:
    1 min
    3 min
    5 min
    7 min
    10 min
    15 min
    20 min
    30 min
    40 min
    55 min
    1h15min
    1h30min
    1h45min
    2h
    2h30min
    3h
    3h30min
    4h
    5h
    6h(max du får lämna hunden)
    Nu har det gått 20 veckor.

    Min hund kostade 14000 i inköp. och han drar ca en säck 2 säckar torrisar per månad om han äter uteslutande detta. Jag ger honom hälften torrisar och hälften blötmat, hamnar runt 2000kr/mån. Försäkringen kostar 8500 per år, kan tänka mig att månadskostnaden skulle hamna runt 750. 
    Hade jag skaffat mig en liten hund så hade matkostnaden kunnat sjunka till 500-750kr/månad, en annan ras hade kanske haft en försäkring runt 500kr/mån osv.
    Du har en massa engångs-kostnader som mat- och vatten-skål, hundbädd, koppel osv, och ett antal återkommande kostnader som leksaker, påsar, vet-besök (minst en gång om året för vaccinering osv) som gäller för alla hundar oavsett ras. Så ja, hund kostar. Massor.

    Det finns tre kurser jag tycker är viktiga för alla att gå, men extra viktigt för förstagångs-ägare:
    valp-kurs
    unghundskurs
    koppel-kurs

    Att folk i din omgivning pekar ut saker som detta är för att de bryr sig om dig och din familj, och din framtida hund. Jag har själv växt upp med hund, vi har haft 1 labbe och 5 goldisar. Ändå så kan jag känna att jag var helt oförberedd på hur tungt det kan vara med en valp. Det har varit månader med sömnbrist (hunden behöver ut (nu) var 4-5 timmar dygnet runt, i början var det frågan om halvtimmar. Trots bästa insats med mental stimulering, fysisk aktivering, leksaker av alla sorter så har valpens tänder röjt fram över bostaden och lämnat minnen för livet.
  • Anonym (Kanske hundägare)
    EmberEyes skrev 2019-01-21 10:00:41 följande:
    Orsaken till att folk vill att man köper hundar med stamtavla framför blandraser är många.
    En anledning är att hundar inom en viss ras har en väldigt stor sannolikhet att besitta vissa rastypiska egenskaper och saktna andra. Väljer du en blandras så är det betydligt mer osäkert vilka ras-drag som kommer yttra sig hos valpen, och så slutar det med att du somalls inte ville ha en vaktig hund står där med en vakthund.
    En annan anledning är att du vill ha en seriös uppfödare. Det finns seriösa blandis-uppfödare och det finns oseriösa rasuppfödare. Sannolikheten att fina en oseriös blandis-uppfödare är betydligt större än att hita en oseriös rasuppfödare.
    Sannolikheten att finna en seriös rasuppfödare är också betydligt större än att hitta en seriös blandis-uppfödare.
    Ytterligare en anledning är att ha koll på hälsa och mentalbeskrivningar både bakåt i leden och hos syskon/kusiner osv.

    En valp är helt beroende av dig/familjen. Det är jätteviktigt att den får känna sig trygg och som en del av flocken/familjen. Det är superviktigt att ensamhetsträna hunden innan man lämnar den för att jobba/plugga osv. Detta kan gå fort om du har en väldans tur, eller det kan ta väldigt lång tid, ibland lyckas det inte alls.
    Låt osas säga att du tränar en vecka med varje av förljande ensamhets-tider:
    1 min
    3 min
    5 min
    7 min
    10 min
    15 min
    20 min
    30 min
    40 min
    55 min
    1h15min
    1h30min
    1h45min
    2h
    2h30min
    3h
    3h30min
    4h
    5h
    6h(max du får lämna hunden)
    Nu har det gått 20 veckor.

    Min hund kostade 14000 i inköp. och han drar ca en säck 2 säckar torrisar per månad om han äter uteslutande detta. Jag ger honom hälften torrisar och hälften blötmat, hamnar runt 2000kr/mån. Försäkringen kostar 8500 per år, kan tänka mig att månadskostnaden skulle hamna runt 750. 
    Hade jag skaffat mig en liten hund så hade matkostnaden kunnat sjunka till 500-750kr/månad, en annan ras hade kanske haft en försäkring runt 500kr/mån osv.
    Du har en massa engångs-kostnader som mat- och vatten-skål, hundbädd, koppel osv, och ett antal återkommande kostnader som leksaker, påsar, vet-besök (minst en gång om året för vaccinering osv) som gäller för alla hundar oavsett ras. Så ja, hund kostar. Massor.

    Det finns tre kurser jag tycker är viktiga för alla att gå, men extra viktigt för förstagångs-ägare:
    valp-kurs
    unghundskurs
    koppel-kurs

    Att folk i din omgivning pekar ut saker som detta är för att de bryr sig om dig och din familj, och din framtida hund. Jag har själv växt upp med hund, vi har haft 1 labbe och 5 goldisar. Ändå så kan jag känna att jag var helt oförberedd på hur tungt det kan vara med en valp. Det har varit månader med sömnbrist (hunden behöver ut (nu) var 4-5 timmar dygnet runt, i början var det frågan om halvtimmar. Trots bästa insats med mental stimulering, fysisk aktivering, leksaker av alla sorter så har valpens tänder röjt fram över bostaden och lämnat minnen för livet.
    Tack för din beskrivning och att du tog dig tid. Det är dock ungefär detta som jag redan hört och det jag funderar över är att det inte går ihop med det jag ser i verkligheten, att det finns massvis med blandraser som mår bra och har det hur bra som helst. Eller att människor har de där 20 veckorna i tid att inte jobba utan ägna åt sin valp i princip dygnet runt, det låter inte rimligt att alla faktiskt har den möjligheten och ändå har så många hundar. Vad gäller kostnaderna, främst försäkringen så får jag olika svar, från 200 kr/mån till 1.000 kr/mån.

    Det är inte min omgivning som pekar ut saker utan okända människor på forum - som du själv. Jag har inte så många i min omgivning som har hund och de jag har är inga jag vill fråga. Det känns bara som att de som svarar är de som har ett mer seriöst intresse av hundar eller hur man ska uttrycka det. Som är inne på träning, tävling, utställning osv och inte de som "bara" vill ha en kär vän i familjen och att det egentligen inte behöver vara så avancerat som det framställs. Det är i alla fall inte det jag ser när så många har hund och de flesta verkar ha det så som jag föreställer mig, en kompis som får mat, motion och kärlek men inte så mycket mer än det och att det är gott nog för att hunden ska ha ett bra liv.
  • Deceree1
    Anonym (Kanske hundägare) skrev 2019-01-21 10:29:49 följande:

    Tack för din beskrivning och att du tog dig tid. Det är dock ungefär detta som jag redan hört och det jag funderar över är att det inte går ihop med det jag ser i verkligheten, att det finns massvis med blandraser som mår bra och har det hur bra som helst. Eller att människor har de där 20 veckorna i tid att inte jobba utan ägna åt sin valp i princip dygnet runt, det låter inte rimligt att alla faktiskt har den möjligheten och ändå har så många hundar. Vad gäller kostnaderna, främst försäkringen så får jag olika svar, från 200 kr/mån till 1.000 kr/mån.

    Det är inte min omgivning som pekar ut saker utan okända människor på forum - som du själv. Jag har inte så många i min omgivning som har hund och de jag har är inga jag vill fråga. Det känns bara som att de som svarar är de som har ett mer seriöst intresse av hundar eller hur man ska uttrycka det. Som är inne på träning, tävling, utställning osv och inte de som "bara" vill ha en kär vän i familjen och att det egentligen inte behöver vara så avancerat som det framställs. Det är i alla fall inte det jag ser när så många har hund och de flesta verkar ha det så som jag föreställer mig, en kompis som får mat, motion och kärlek men inte så mycket mer än det och att det är gott nog för att hunden ska ha ett bra liv.


    Jag har en schäfer. Jag tävlar inte, jag ställer inte ut, jag är inte ens med i nån hundklubb och jag går inga kurser.

    Däremot, jag tar långpromenader, jag går ut och busar på bandyplan med henne, jag tar bilen och åker till skogar och sjöar, vi gömmer nallen i skogen o hon får söka. Jag kan räkna upp massor av roliga saker som vi hittar på men som inte inkluderar vad en del människor tycker att det ska vara.

    Jag är övertygad om att jag har en mycket lycklig hund som får göra massa kul och hon sover gott på kvällar/ nätter.
  • EmberEyes

    Sedan är det extremt individuellt med saker som ensamhetsträning. Jag tränade på 1 min i en dag (kanske 15 ggr utspritt), avancerade till 15-20 minuter på en vecka då valpen var väldigt trygg i sig själv. Det tog ytterligare en vecka att nå en timme, sedan tog det två veckor innan jag var redo att lämna honom hela två timmar (även om jag tro att han var redo). Han hade förmodligen klarat att vara ensam 4 timmar efter ca 3 månader.

    Det farliga med att stressa fram ensamhetsträningen är att om det går snett så kan det sluta med en hund som aldrig kan vara ensam några längre stunder utan att bli destruktiv eller högljudd.

    Försäkring kostar väldigt olika, det är en djungel!
    Min ras är dyr att försäkra från första början, och jag har maxat allt jag kan för att jag inte har flera hundra tusen att lägga om det skulle skita sig rejält (jämfört med oförsäkrad då). Väljer jag en ras som är billigare att försäkra och inte drar upp alla valbara skydd till max så kan hamnar jag nog runt 400-500 kr/mån. 200 låter jättebilligt, men jag är inte insatt i hur billigt det kan bli med andra raser än de jag själv tittat på.

    Jag kan säga att mitt hundintresse ligger inte i att träna, tävla och ställa ut.  Jag valde en ras som (när han är vuxen) är fullt nöjd med att lufsa runt bredvid mig på en lång-tur kanske 1-2 timmar per dag, och resterande turer på runt 30-45 minuter. Men för att ha en enkel och okomplicerad tillvaro med den vuxna hunden så gäller det att lägga krut i början. Jag är redo att lägga allt mitt krut på att uppfostra hunden till en följsam och mysig kamrat under de första ca 2 åren, därefter så är det ganska "soft".

    Det är lite därför som rasvalet (eller blandrasvalet) är så viktigt. Börja med vad du har för vision för livet med en vuxen hund.
    Du vill ha en liten hund (max 15 kg) som gärna hänger med på allt, och som är trygg och kan vara hemma själv 4-5 timmar varje dag. Hunden ska gilla att softa på soffan framför en film, men också orka med 5km i joggingspåret varje dag. Lite pälsvård är OK (dra en borste genom pälsen ett par ggr per vecka), men är inte intresserad av att reda ut pälsen efter varje promenad. Den ska vara mycket följsam och läraktig (ofta hand i hand med högre energinivå). Osv.

    Här kanske du kan utesluta alla hundar som inte faller inom sällskaps-gruppen.
    Eller så kommer du fram till att en liten spaniel är rätt för dig. Eller en terrier-ras.

  • EmberEyes
    EmberEyes skrev 2019-01-21 11:21:53 följande:

    Det är lite därför som rasvalet (eller blandrasvalet) är så viktigt. Börja med vad du har för vision för livet med en vuxen hund.
    Du vill ha en liten hund (max 15 kg) som gärna hänger med på allt, och som är trygg och kan vara hemma själv 4-5 timmar varje dag. Hunden ska gilla att softa på soffan framför en film, men också orka med 5km i joggingspåret varje dag. Lite pälsvård är OK (dra en borste genom pälsen ett par ggr per vecka), men är inte intresserad av att reda ut pälsen efter varje promenad. Den ska vara mycket följsam och läraktig (ofta hand i hand med högre energinivå). Osv.


    Det där är ett exempel, inte dina specifika önskemål!
  • Anonym (fittan baaaaahr)
    Anonym (Hundälskare) skrev 2019-01-21 03:09:58 följande:

    Jag är uppvuxen med hundar och har alltid varit de typen som älskar hundpromenader. Jag går med allas hundar och har alltid gjort sen jag var ett litet barn.

    Jag fick min egna hund som ung tonåring men var tyvärr tvungen att ta bort honom för 10år sen. Men när han levde gick jag ut varje morgon på 1timmes rundan innan skolan, hem på lunchrasten och gick 15-30minuter, hem direkt efter skolan och då gick vi ut på vår timmes runda innan vi stanna på en äng och träna eller lekte innan jag gick hem och gjorde läxor. Kl. 20 gick jag och min mamma tillsammans på 1timmes rundan innan läggdags. På helgerna hade vi kurser/träningar och tävlingar och då blev de såklart längre promenader/ cykelturer och skogsutflykter.

    Jag saknar så att ha hund men förstår inte hur folk får ihop livet nu när man är vuxen.

    Mina vänner som har hund, alla! brister på alla! plan. Promenader, kloklippning, träning ja allt faktiskt. Men när de öppnar dörren så står det en lycklig en där innanför.

    Småungen i mig vill ju grina, för hade jag haft en hund så hade jag gett all tid, energi jag har! Men med heltidsjobb går det inte, och nu är jag sjukskriven i 6månader i värsta fall. Vad ska jag dega runt med hemma?

    Promenera runt utan hund känns så himla bortkastat. Jag brukar låna hund för att promenera med men kan inte ta in de för alla hundar i min närhet kissar inne :/

    Jag är så sugen på att åka och hämta en vuxenhund och sen bara rätta livet därefter. Är det så man gör? Hur får jag ett hundanpassat liv?

    Jag jobbar 7-16 och skulle kunna hinna med 30minuters promenad på lunchen om jag ber om omplacering närmare. sen kommer äldsta hem från skolan vid 14 varje dag. Särbon kan ha med hunden på jobb och är ledig varannan/vartredje vecka.

    Hur ska jag göra? Hur har ni andra gjort när ni bestämt er? Och vad för typ av hundägare är du/ni? Jag är livrädd för att bli som mina vänner/släktingar.

    Jag tycker inte de ger ett värdigt hundliv. :(

    Tack


    Skaffa katt. Finn vissa raskatter som är väldigt sociala och hundlika i beteendet. Skillnaden är att du inte behöver gå ut flera gånger om dagen med katten, och att du slipper springer runt och torka upp bajs på gatan. Jag gick förbi en hundvalp som bajsade häromdagen, det vare n jävla massa mjuk avföring och dessutom stank illa på flera meters avstånd. Katten gör sina behov i lådan själv, och gömmer det i sanden, känns inte lika motbjudande att hantera.

    Jag har inget emot hundar, jag har alltid älskat hundar, de är helt fantastiska djur! Men jag vill bara ge dig ett alternativ till hunden, för en person med tidsbrist. Katter har fått en lite oförtjänt rykte som osociala, manipulativa och bara intresserade av sin ägare när de vill ha mat. Men en del katter är nästan lika sociala som hundar. När det gäller bondkatter så är deras personligheter väldigt olika, vill man vara "säker" på att ens katt är väldigt social kan man istället köpa en raskatt:

    Här är några exempel på mycket sociala raskatter: 

    * Savannah. En stor katt som inte sällen väger 10kg, den är korthårig och långsmal. Detta är en mycket familjekär och lojal katt som älskar att hitta på saker. Rasen är en korsning mellan tamkatt och Serval, vilket är ett vilt kattdjur som lever på savannen söder om Sahara(Afrika). 

    * Russian Blue: Är en till pälsen blågrå katt, pälsen känns som silke. Denna ras är inte lika stor men är väldigt social och elegant, den är korthårig. Det är en nyfiken kattras som hela tiden vill följa efter sin ägare och se vad ägaren hittar på, den gillar att leka. De älskar även värme och drar sig till varma platser i ens boende, typ varma element eller under täcken eller till och med madrasser. Det är även en intelligent ras. De ska i regel vara väldigt keliga och sociala.

    * Maine Coon: Kommer från Amerika och är en stor katt, till skillnads från Savannah har den mer päls, mer som en norsk skogskatt. En hane väger 6-8 kg. Rasen är nyfiken och social, och brukar komma bra överens med andra djur.    

    * Perser: Kommer från Iran. De är väldigt lugna och sansa, även sociala och trivs i det lugna. Har mycket päls och ett platt ansikte.   

    Sedan finns andra raser som: Egyptisk Mau, Siames, Ragdoll m.fl. som också är väldigt sociala. Köper du en bondkatt kan du få en jätte social katt, men du kan också få en mindre social och skygg katt. Med raskatter vet du vad du får.     


  • Anonym (...)
    EmberEyes skrev 2019-01-21 08:32:16 följande:

    Håller med i allt utom det fetade. Du får inte lämna hunden mer än 6 timmar.


    Mina hundar lämnas sällan ensamma över huvudtaget, men om det skulle hända så har dom inga problem med det, då dom blir ordentligt rastade så ligger dom och sover. (Har kameror så ser det) och det är samma sak om jag är hemma med, dom ligger i timmar och sover.

    Men om jag bara hade gått runt kvarteret kanske dom inte hade sovit lika mycket, jag låter dom göra sig av med energi, sover och sen när jag är tillbaka så får dom lång promenad med skogs spring.
  • Anonym (...)
    Anonym (Kanske hundägare) skrev 2019-01-21 09:06:32 följande:

    Jag har aldrig tidigare haft husdjur och har heller aldrig känt att jag ville ha en hund. Nu har det dock förändrats, främst för att mitt barn har velat det i alla år. Jag är medveten om att "alla" barn tjatar om en hund men här är det på en annan nivå. Jag har också börjat inse att det kunde vara trevligt med en ny familjemedlem och att hunden även kan ha en lite "terapeutisk" roll för barnet som har vissa problem med psykisk ohälsa, inget allvarligare men ändå.

    När jag då har börjat ta reda på vad som krävs för att ha en hund så backar jag igen. Det verkar vara så väldigt mycket som ska till för att kunna ha en hund. Man får absolut inte ha en blandras - ändå vimlar det av blandrashundar i omgivningen som tycks ha det bra och må bra? Man måste vara hemma på heltid i flera månader med en valp - ändå har så många människor hundar och jag har svårt att se att alla dessa har flera månaders semester att ta ut för att ta hand om hunden i början? Kostnaderna verkar ligga högt och det verkar behövas väldigt mycket som ska införskaffas, uppemot 2.000 kr/mån har jag fått höra och då är inte dagmatte/hunddagis inräknat om man behöver det, eller veterinärkostnader - är det verkligen så dyrt?

    Nu när jag tänkt skaffa hund så verkar det hopplöst. Vi vill ha en liten hund, en liten kompis som vi kan ha det mysigt med, gå på promenader med, gosa med, leka med, åka till skogen med. Men när jag frågar om olika saker så får jag ett bemötande som att jag är korkad. Lite nedlåtande sådär, som att man måste gå massvis med kurser, hur viktig stamtavlan är, hur mycket man måste träna diverse saker med hunden och gärna tävla och ställa ut. annars är man ingen bra hundägare och borde hellre köpa en kanin. Det känns inte så roligt.


    Jag har 4 hundar, priserna på försäkringar varierar, jag har billigare med mängdrabatt och sen kastrerade hundar. Två ligger på ca 250kr / hund. Två på ca 500-600kr/hund

    Maten kan variera, min ena äter mat för 900kr för 8 kg (allergi mat)

    En äter mat för leder ca 760kr för 12kg

    Två äter mat för 450kr 12 kg

    Sen köper jag mycket ben, godis etc. Så där springer pengarna iväg.

    Det behöver inte vara så komplicerat med att skaffa hund, du lär dig på vägen. Alla hundar är olika också.

    Jag har haft både blandrashundar och renrasiga. Men jag måste säga att jag föredrar blandras. Sen så ska man såklart inte blanda vad som helst.

    Tänk om ändå alla människor, var lika väl planerade när det kom till att skaffa barn.
  • Anonym (Kanske hundägare)
    Anonym (...) skrev 2019-01-21 13:50:48 följande:
    Jag har 4 hundar, priserna på försäkringar varierar, jag har billigare med mängdrabatt och sen kastrerade hundar. Två ligger på ca 250kr / hund. Två på ca 500-600kr/hund

    Maten kan variera, min ena äter mat för 900kr för 8 kg (allergi mat)

    En äter mat för leder ca 760kr för 12kg

    Två äter mat för 450kr 12 kg

    Sen köper jag mycket ben, godis etc. Så där springer pengarna iväg.

    Det behöver inte vara så komplicerat med att skaffa hund, du lär dig på vägen. Alla hundar är olika också.

    Jag har haft både blandrashundar och renrasiga. Men jag måste säga att jag föredrar blandras. Sen så ska man såklart inte blanda vad som helst.

    Tänk om ändå alla människor, var lika väl planerade när det kom till att skaffa barn.
    Ok, intressant! Varför föredrar du blandraser?
  • DeathByPickles

    just det här med blandraser handlar inte alltid om att det är något fel på hundarna som produceras - utan att man stödjer en osund avelsindustri där (oftast) rätt okunniga människor (nästan alltid) avlar på föräldradjur som inte är testade för vare sig hälsa eller mentalitet, och dessutom mycket sällan följer upp sitt "avelsarbete" i efterhand.
    En seriös uppfödare finns där för livslångt support och mycket kunskap, hjälper till med eventuell omplacering ifall det skulle behövas, och håller sig till kennelklubbens rekommendationer angående vid vilken ålder  tiken paras. Hur tidigt man kan skilja tik och valpar åt. Hur många kullar som får tas på tiken, och hur tätt. 
    Till exempel. :)
    En del av reglerna backas upp av länsstyrelsen, men inte alla.  
    Att hitta en blandrasuppfödare som tänkt och planerat längre än "min hund är så söt och det är grannens också!" är svårt om man inte talar om prestationsriktad avel.
    Personligen investerar jag mycket hellre i en uppfödare som brinner för sina hundar och sin ras! Som arbetar för hälsa och har en långsiktig plan och friska, sunda föräldradjur som jag kan kolla upp på hunddata. :) 


    Not Carnegie, Vanderbilt, and Astor together could have raised money enough to buy a quarter share in my little dog.
Svar på tråden Att äga en hund..