Hej änkor och änklingar.
Ni som har förlorat er partner alldeles för tidigt och träffat en ny partner, är ni nojjiga?
Jag är så rädd att något ska hända den nye mannen så jag nojjade väldigt mycket.
Hur ska man komma över det?
Jag blev nyss änkling ca. 2 mån sedan. blixten slog ned från en bar himmel. Varken jag eller någon i min och hustruns vänskapskrets kunde ta in det faktum att hon var död. Hon var en stark, karismatisk, varm och godhjärtad kvinna som satt sitt avtryck på allt och alla hon mötte. Grejen är den att hon såg väldigt bra ut och var något av ett hälsofreak näst intil dogmatisk. Jag träffade henne när jag endast var 19 år och hon var 11 år äldre vilket var litet tabu då i början av 80-talet.Vad vill jag då förmedla? Jo jag har nu gått och känt av varenda liten signal som skulle kunna indikera hjärtinfarkt. Till slut måste man släppa det då man blir för nojig. Döden är för oss alla högst närvarande.Min fru som både hade bra gener då föräldrarna blev över 90, en god fysik och levde ett giftfritt liv i "Krav" märkets anda gick bort vid 68 års ålder. 68 är ju inte purungt men hennes förväntade livslängd var satt till minst 87. Alltså oroade dig inte, försök inte att genom extrema förändringar såsom kost, motion osv påtvinga detta på din nya relationskompis. Detta skapar bara irritation. Att oroa sig i onödan är som att betala ränta på ett lån man ej ännu har tagit. Det kanske låter hårt men livet är ju extremt dödligt. Mitt råd är -"embrace your fears". kanske lät litet storvulet men jag säger det i största välmening och om du läst din grekiska mytologi förstår du kanske mitt användarnamn.