Ångest över att flytta 100 mil och bli bonusförälder
För 15 månader träffade jag en kille och vi blev störtkära. Pga barn från en tidigare relation bor han i en annan stad. Under året har vi åkt fram och tillbaka. Men att jag flyttar har ju varit förutsättning för vår relation ska hålla. Ganska snart började vi prata om barn, hade jag blivit gravid hade det ju blivit ännu mer oundvikligt och lättare att ta steget. Men ännu no luck. Jag har sökt lite jobb senaste halvåret men det finns inte jättemånga intressanta jobb i regionen. Jag har känt att jag vill ha ett jobb jag gillar om jag ska börja om helt på nytt i en ny stad.
Alla de här grejerna har inneburit en hel del stress på relationen som har stormat med olika intensitet sedan start, ofta pga min ångest. Relationen med hans barn har också påverkats, det har blivit uppenbart att det inte är så lätt som det kändes i början. Det är väl aldrig lätt för ett barn att plötsligt behöva dela sin pappa med någon efter att ha haft honom för sig själv i nästan fem år (barnet är snart 8) men jag tänker att våra konflikter såklart också påverkar. Jag har också åsikter om min killes uppfostringsstil, som jag tycker är för negativ. Jag upplever att han ibland också är negativ mot mig och liksom letar fel. Vi är båda besserwissrar, vilket kan bli jävligt jobbigt!????
Om mindre än en månad är det bestämt att jag flyttar, jag kommer vara lärarvikarie tills jag hittar ett annat jobb. Men kommer det bli bra? När det är bra är det ju jättebra, men senaste tiden har jag gått med en skärande ångest i bröstet orimligt mycket! Vi har pratat om det men min kille menar att det går att prata sönder saker. Han känner sig kritiserad som pojkvän och pappa och blir defensiv. Jag i min tur känner mig osäker och rädd att bli ?ensam tillsammans?.
Det är ju sjuuuukt många stressfaktorer just nu, som kommer försvinna iom att jag flyttar. Samtidigt lär det ju tillkomma sjuttonhundra nya! Jag kommer hyra ut min lägenhet, så det är ju inte oåterkalleligt. Dock är jag ju lite för gammal för att satsa på fel häst (37), jag vill ju ha barn!
Någon som har erfarenhet av att flytta till en ny relation och kanske tom att bli bonusmamma?