Otrohet möter Otrohet
Efter ett 15 års förhållande med kanske 5 bra första år och 10 år kantad mer av vänskap och dött förhållande känslomässigt möter jag en kvinna i en annan stad sent en utekväll, jag är i ett läge när jag bestämt mig sedan en tid att lämna mitt ursprungliga förhållande men inte när pga barn, ekonomi och obeslutsamhet. Jag är mottaglig också för att gå över gränsen och vara otrogen, speciellt som att sexlivet inte har funnits på flera år annat än ett par gånger.
Vi sover ihop men har inte sex då, vi tar kontakt med varandra ett par dagar efter och båda har samma intention att lära känna varandra, hon har ett par kraschade längre förhållanden bakom sig och verkar kantstött men mycket social, utåtriktad och charmerande, en kvinna som många vill ha och söker sig till likaså jag .
Närmaste året gör jag mycket för att få till träffar, jag kan resa i jobbet och vi får möjlighet till träffar en gång till två gånger i månaden och några hela weekends. Vi har det jättebra, det är något som fattas, speciellt det där sista sexuellt, jag vet att hon blir uppvaktad ibland men hon menar att det är bara jag som gäller, en känsla säger att hon inte är 100% ärlig men varför klandra henne egentligen tänker jag , jag lever ju i en annan familj . Hon menar att hon inte riktigt kan släppa taget sexuellt är för att jag lever med en annan kvinna.ibland när hon dricker blir hon lössläppt och tappar koncepterna , är övertygad om att hon vid något tillfälle hamnar fel på natten , detta är ju en oro men hon går i princip inte ut själv annat än kort aw under tiden vi är tillsammans Vi är iaf nykära och våra närmaste vänner vet om det och ser att vi är bra för varandra. Vi har barn båda två. År två kantas av några uppbrott mellan oss, de är initierade av henne utan förvarning och överraskande, förståeligt med tanke på att jag ännu inte lämnat min sambo men ändå överraskande från en stund till en annan. Vi är borta ifrån varandra en/två månader men sedan hakar vi i varandra igen. Jag har under denna tid bestämt när jag ska separera, inte för den andra kvinnans skull utan för att förhållandet är dött... inga större bråk men vi matchar absolut inte varandra annat än bra samarbete kring barnen.
Dagen kommer då jag separerar, flyttar till lägenhet och blir varannan vecka pappa och tar kontakt med kvinnan igen, det dröjer inte länge förrän vi träffas varje helg och har matchat barnveckor. Vi har det fantastiskt i detta särbo förhållande vi , reser ihop och har det bara bra, matchar varandra perfekt och bra sex, vi är lyckliga, inga kriser alls faktiskt annat än att jag som har en grund svartsjuka känner att vågar jag lita på henne helt o hållet. Det hade vid några tillfällen under vårt förhållande tidigt dykt upp sms som tydde på att hon blev tillfrågad om att träffas.. Hon har under första åren några manliga kompisar som hon träffar när det ska fixas saker och som hon är ute o springer med men hon bedyrar att det är bara kompisar. Några av dessa namn finns kvar även i början av vårt äkta förhållande men bara sällan....
Det har nu gått 3 år sedan vi inledde vårt äkta förhållande och jag fick i höstas en känsla gällande en av killarna som hon umgicks med och som ganska ensidigt kontaktat henne sista åren...vi träffades då ute av en slump och han vägrade att ens se på mig eller ta i hand , han klarade det inte.... efter detta konfronterade jag henne med att vad stod detta för, då började hon o gråta och sade att det är en vän som hjälpt till mycket praktiskt ( kvinnan har hus) men som vid två gånger haft sex med och detta ska ha varit någon gång före och någon gång efter vi träffades. med tanke på hennes reaktion bedömde jag nog att de träffats mer men var ändå glad att det kommit fram för det var känslan jag hade haft med just honom...
det fanns dock en annan man som också funnits med som kompis som också var i ett förhållande, där hade jag av en bekant fått ett tips på att de nog hade haft en fling någon gång i tiden men inte tagit upp det, vi hade ju det så bra nu ??
Nu i helgen när jag hjälpte henne o leta efter platser på mobilen trycker jag av nyfikenhet in på Messenger och ser denne killes namn och kan inte låta bli..
det visar sig att den här killen och min kvinna hade haft en årslång kontakt med intimitet och sensuella beskrivningar , de hade haft det i samband med första året som jag träffade kvinnan och jag kunde se att hon träffat honom när hon inte träffat mig men kanske inte lika mycket men väldigt mycket messenger kontakt, `jag älskar din vältränade kropp " vad skönt vi hade sist" jag kommer efter 21.30 när sonen har lagt sig " osv... "Kan man komma förbi på en avsugning kanske" var det grövsta annars höll det lite stil...? Denne man kunde jag se i texten var medveten om mig då hon haft konversation med honom om att hon hade träffat mig och att det nog kunde bli något...men det stoppade inte på något sätt utan blev mer intensivt i några månader innan Messenger tog slut... sannolikt var det parallell kontakt via mobil och även efteråt.. jag skulle tänka mig att de hade kontakt ytterligare något år om jag tänker kring den förändring vårt förhållande fick senare..
Jag konfronterar henne med detta och hon nekar, förminskar deras kontakt, behöver bli överbevisad och erkänner bara det som hon måste, ingen annan info får jag annat än att hon inte känner igen sig själv, tycker det är fruktansvärt att hon gjort så och att hon inte kan förklara, kontakten med honom har hon sett som ett spel dem emellan...
Hon översköljer mig med kärlek nu och ber mig tänka på hur vi har det nu och att detta var för 4-5 år sedan och att hon aldrig skulle göra så nu... Jag försöker processa detta nu och vill att hon lägger "alla kort på bordet" så att jag vet vad som egentligen hänt och att vi förhoppningsvis kan gå vidare efter detta...
Gnask rörigt jag vet, hon verkar inte ha tillgågn till allt som hänt utan förträngt en del men jag förstår ju att hon har mer "lik i lasten" även om det inte är sista året som varit något extra mellan oss..
Ja vad säger ni , är det kört eller finns det hopp... Jag penadlra mellan att vilkja bryta en tid helt och känna efter till att göra allt vad jag kan för att få veta mer och få det ur världen och att vi ska fortsätta så som vi har nu och inte tänka bakåt..
Min stora kränkhet och som jag inte förstår är att hon varit nykär när hon gjort detta......