Hur resonerar ni?

Tvärtom, dvs att växande barn behöver kött och att det bör ingå i en allsidig kost, och att barnet får välja att bli vegetarian/vegan när hen inte växer längre. Plus att barn behöver vänja sig vid olika smaker och texturer.

Instämmer!

Har man riktig koll på vegetarisk kost finns ingen anledning att ge kött.

Men som alltid får man ju ha koll på hur barnet mår och får i sig.

Att ni kan variera, när du lagar maten, inget kött, när sambon lagar maten, då får barnet äta kött. Kom ihåg att det är ditt val att inte äta kött och ditt val att få barn med en pappa som inte har samma preferenser för dig, så jag tycker inte att du ska ha ensamrätt att bestämma.
En liten fråga, det är inte helt ovanligt att barn ratar t.ex grönsaker och hur ska du då göra?

Jag äter inte kött men mina barn får äta allt och det är nog tur för de är väldigt svåra med maten så risken hade varit stor för näringsbrist om vi begränsat dem mer än de gör själva (och nej det är inte så enkelt som att låta dem gå hungriga. Då svälter de hellre än att äta något de inte klarar).

Vi är båda vegetarianer men barnet får äta allt, det blir mest vegetariskt av praktiska skäl. Vår tanke är att låta bli att begränsa barnet, både näringsmässigt och socialt... De blir ju lätt petiga med maten ändå.

Jag tycker att barnet ska få växa upp som all-ätare, och själv bestämma när hen är tillräckligt gammal. Att införa kost-restriktioner från start kan bädda för mat-nojjor.

Jag håller med kommentarerna här. Ge barnet den mat och kött det behöver tills barnet är stort nog att bestämma själv och förstå konsekvenserna. Känns ju onödigt att trycka i barnet så tidigt en massa vitaminer och piller för att ersätta järnet osv som den inte får i sig i kosten.

Ja, ge all sorts mat från början.

Exakt som ovan.

Plus att barnet kommer säkert vara jättenyfiken även på pappans mat och vilja smaka, ska du ts säga nej då eller vad är tanken?