Överreagerar?

Hej alla!

Jag vet inte om det här är rätt plats för den här posten, men vi gör ett försök. 

Såhär ligger det till. Jag är sedan ett tag tillbaka åter med min fd fru. Vi var tillsammans under nästan ett helt decennie och fick två barn. Våran kärlek har alltid varit enormt stark, trots det har vi båda två svikit den andre på olika sätt(delvis otrohet). 

Men vi klarade inte av att vara ifrån varandra och återstrålade efter några år isär. Hon lämnade då en man och några bonusbarn. Deras situation var ohållbar och skulle gått sönder även om vi inte bestämt oss för att gå tillbaka... 

Nu pratar dem på internet hela tiden, hon pratar mer med honom än någon annan över alla sociala medier. Argumentet för att det skulle vara okej är att det är en helt platonisk vän, och att jag och hon pratar mer eftersom vi ses i verkligheten. Dock har han nu börjat uttrycka sig mer sexuellt, visserligen oskyldigt, men ändå. 

Hon har också, eftersom jag förklarat min ångest över att dem pratar vid 3-6 olika tillfällen på dagen, nästan slutat höra av sig till honom(men hoppar gärna på att snackar länge om han skriver) Men blir inte det bara mer oroväckande att han hör av sig så ofta? 

Jag har vid upprepade gånger pratat med henne om detta, då det får mig att känna mig otillräcklig. Att hon måste ha honom också för att trivas. Men det händer inte mycket. 

Ett annat argument har varit att hon måste ha kontakt med honom för att ha en fot in och få träffa sina bonusbarn igen. Men är det verkligen nödvändigt att snacka 3-6 gånger om dagen för det? 

Jag ska tilllägga. Jag får se deras konversationer ibland, jag är inte orolig över att hon ska vara otrogen. Det är mer känslan av att jag inte räcker för henne, att hon måste ha honom också, för de mer sociala(snacka, skoja och få uppmärksamhet) 

Är jag fjantig, borde försöka slappna av och arbeta på min egen självkänsla?