• Anonym (Dejtar)

    Online dejting, era historier

    Skulle så vilja höra hur andra upplever online dejting!

    Jag är en kvinna på 34 år, två barn, ser relativt bra ut.

    Jag har varit ute på detta i 2 år nu. I början var jag väldigt försiktig men nu vågar jag träffa fler i verkligheten. Får många meddelanden och matchningar men oftast är ju personerna annorlunda i verkliga livet än när man skriver. De som jag blir intresserad av blir oftast inte intresserade av mig och tvärt om.

    Upplever också att många män har väldiga krav och oftast ytliga.

    Hur upplever ni andra att det är att dejta online?

  • Svar på tråden Online dejting, era historier
  • Krackelibrankel

    Jag dejtade online innan jag gav upp och gjorde ett försök i thailand i stället. Det var betydligt enklare i thailand än i sverige, men som svensk kille så är man ju inte van med att kunna välja, så jag bara slog till på första bästa, och det var väl jätte bra så när som på den lilla detaljen att hon var muslim vilket senare visat sig skapa massor av jobba problem för oss (iom att jag inte vill konvertera).

    Men dejtingen i sverige var totalt värdelös. Jag fick knappt till några dejter och de som ändå blev av var tjejer var kristna, fattiga eller bara urflippade och egentligen inte var så intresserade.

    Själv är jag ca 30 och har ett 9-5 jobb där jag tjänar bra. Men det är klart, min livsdröm är ju inte att leva som en träl i sverige hela livet. Konsultuppdrag och ett hus nära stranden i hua-hin och äta färsk frukt direkt från träden passar mig rätt bra också.

  • Anonym (G)

    Det är rena djungeln och vad gäller krav är kvinnor på intet sätt mindre ytliga. Vill du maxa din möjlighet får du lägga ner en del på ditt yttre som ett första steg. När det är godkänt kommer resten. Tror detta gäller oavsett kön.

    Good luck!

  • Anonym (ppppp)

    Mina erfarenheter av nätdejting som 40+ när jag gav mig in i djungeln var att det var mycket smart att vara supertydlig med vad jag sökte och skriva rätt öppet om mig själv också och inte ha en sån där generell presentation som många har för att inte missa någon. Det gjorde att jag slapp en del "knäppisbrev", vilket jag fick en del innan jag putsade upp min  text. En del skriver liksom desperat till alla.

    Jag skrev vad jag absolut INTE gillade och vad jag gillade och tydligt att jag var ute efter en seriös relation och inte ville ha mail från folk som bara var ute efter KK. Efter att jag putsat upp texten fick jag färre mail men de jag fick passade mig väldigt bra! På det viset mötte jag mannen jag idag är gift med. Han sa att förutom att jag var så söt på bilden så var det min text som fångade honom och han fick väldigt bråttom att skriva till mig, haha. Vi är så lika så han hade gjort en liknande profil för sig, vi tänkte likadant så det var en perfekt match. Inne på 6:e året nu, mycket lyckliga. 

    Jag var på nätet i ca ett år (med något avbrott) och dejtade väl 7 stycken innan jag mötte min man. De flesta blev det bara en dejt med, en av dem blev det 2 med och en av dem hela 4 dejter, men de kändes inte rätt för mig. När jag mötte min man slog det bara gnistor och efter 2 dejter var det liksom klart. De som är osäkra på om de mött rätt person eller inte har nog inte gjort det, för det kändes verkligen helt annorlunda när kärleken slog till. 

    Knepigheter jag råkade ut för var: en snubbe som gick in på min profil varje dag kl 07 i en månad, innan jag blockade honom! Creepy. Han skrev aldrig något men man ser ju när någon varit inne. 

    Killen på 22 år som hade ett foto där han låg i leopardlakan och sökte "lekkamrat" och som blev förnärmad när jag (gamla tanten) tackade nej Skrattande 

    Den stilige mannen som när vi mailat rätt mkt, förklarade att han hade en flickvän och att de ville bjuda in mig på trekant. No thanks 

    En annan man som blev helt bindgalen när jag frågade hur gamla hans foton var. Jag hade datum på mina så jag tyckte inte det var en så konstig fråga. Han formligen exploderade, sa att jag var en hemskt misstänksam kvinna osv. Vi hade egentligen bestämt att ses men det där tog ju abrupt slut Glad 

    En man som inte hade profilbild skrev till mig. Efter några mail skrev han att vi haft kontakt förut (jag hade en paus i dejtandet så det var tydligen innan den, men jag hade gjort en ny profil så jag hade ju inget sparat). När han avslöjade vem han var, så var det en person som jag hade avböjt att träffa. Vi hade mailat flera ggr, bodde i samma stad osv, men ju mer vi skrev, desto mer kände jag att det var fel för mig. Kändes ju verkligen awkward att han då ändå tog kontakt med mig igen. Jag fick då artigt avböja igen! 

    ja det finns nog fler, men det är vad jag kommer ihåg just nu. jag har iaf aldrig råkat ut för något otäckt eller farligt. 

  • Anonym (IKEA)

    Att ägna sig åt nätdejting är som att bläddra i Ikea-katalogen. Du ser en soffa (man) på nätet som ser bra ut och verkar uppfylla alla dina krav och som du åker för att provsitta (dejta). Den känns helt okej på provsittningen, men redan på vägen hem så känner du dig uttråkad och tänker på den där sömmen som kanske inte var riktigt bra ändå. Så du öppnar Ikea-appen (dejtingappen) igen och letar efter en annan soffa.


    Vi lever i ett slit och slängsamhälle idag. Det är enkelt att hitta något nytt och du orkar inte ta dig tid att verkligen känna efter, lära känna någon, för du vet att du finns 10 andra du kan träffa imorgon lika gärna.

    Dejtappar är verkligen sämsta sättet att träffa någon på. Du ska göra tillräckligt bra intryck direkt för att det ska leda till en andra dejt, du förväntas snabbspola förbi lära-känna-stadiet och avgöra om du vill ha en relation med någon redan på första träffen. Värdelöst! Ut och träffa riktiga verkliga människor istället.

  • Anonym (Man)

    Under min singelperiod för länge sedan nätdatade jag en del. Var inte allt för seriös men öppen om något dök upp. Träffade en del tjejer men ingen som jag ville leva resten av livet med. En del rena bottennapp, några rätt konstiga och sen var det två som jag umgicks med rätt regelbundet under en period, inte samtidigt, innan det rann ut i sanden.

  • Anonym (nja)

    Skulle säga att det är rättså blandat. Har mailat både kort tid och väldigt länge med olika jag sen träffat, o jag rekommenderar att ses ganska kort tid innan man ses för att undvika bygga upp förväntningar. Fick stora förhoppningar på en kille jag både mailat o pratat i telefon med hur länge som helst, känslan var wow typ. O så träffades vi... o det blev bara magplask. Ingen som helst kemi. Sen dess har jag undvikit att dra ut på det innan träff.

    Finns förstås både normala o konstiga därute, en jag var ute med började vara ovänlig o höjde rösten mot en som satt bredvid (som rökte) så att det blev pinsamt, en annan sak om han sagt till på ett trevligt sätt.

    En kille var "underlig" mot mig o därför blockade jag honom. Han skapade en ny profil gång på gång o skrev till mig på nytt (som om det skulle hjälpa).

    Får se om jag kommer på nåt mer att berätta sen..

Svar på tråden Online dejting, era historier