• jessiejones

    Hur många är vi som är OFÖRKLARLIGT barnlösa? Inga fel har hittats...

    Hej!

    Undrar så över detta hela tiden, varför, varför???
    Känner ofta att det skulle ha varit bra att felet hade hittats, för då kunde vi gå vidare och planera utifrån det....

    Nu känns det bara som man famlar runt och tänker och tänker kan det vara mina ägg?, kan det vara mitt sekret?, vill det inte fästa? m.m m.m.. Ovisshet är det värsta som finns.

    Vi är båda friska har försökt i 5 år.. Vissa säger att vi kanske inte passar ihop och drar en massa historier om par som lämnar varann. Träffar nya och vips så blir de gravida...
    Hatar såna historier...

    Hur tänker ni andra som är oförklarligt barnlösa???
    Kram på er!!!

  • Svar på tråden Hur många är vi som är OFÖRKLARLIGT barnlösa? Inga fel har hittats...
  • helylle

    Jag instämmer helt och fullt, *S* kunde lika gärna varit jag som skrivit det du skrev! Skönt att höra att det finns någon som tänker och funderar precis som jag =) Vad gör man... Vi blir ju liksom lämnade av instanserna när de kommit fram till att de inte hittat något fel under utredningen. Kvar står man med skägget i brevlådan och undrar hur man nu ska gå till väga... Vi är helt vilse..Har försökt sen April-03 och inget har hänt, har aldrig lyckats bli det minsta gravida=( Håller alla tummar och tår för oss alla i denna ovissa situation.

  • Agronom

    Vi är också oförklarligt barnlösa, har försökt sedan oktober 04, utredda hösten 05 med stark, reglebunden äl, fria äggledare, fin livmoderslemhinna och många, rörliga spermier! Vi provar nu insemination, misslyckades med 1:a och försöker nu med nr 2. Står i IVF kö sedan nov 05.

    Anledningen till att vi provar insemination är just för att kringgå ev sekretproblem (för tjockt eller dyl). Har ni provat insemination?

    Känner också helt och fullt igen mig i din beskriving samtidigt som jag är väldigt tacksam för att de inte funnit något fel så är det ju frustrerande!! Oroar mig mest över att vi ska behöva gå vidare med IVF och att de då ska upptäcka genetiska fel tex att ägget släpper in fler spermier än en el dyl. Har läst om en tjej här inne som vid IVF upptäcktes ha det problemet att hennes mans spermier inte gav ägget rätt signaler och därför släpptes fler än en in vid befruktningen. När de sedan provade IVF med donator så funkade allt och hon är nu gravid.

    Jag har dock frågat min gyn på Sophiahemmet (docent inom fertilitet) ang det där att vissa par inte "passar (kemiskt) ihop" och det stämmer INTE!!! Så det kan du sluta oroa dig för!!

    Hoppas att 2006 är vårt år!!!

  • infan

    Här är en till som tycker att det är SUPERFRUSTRERANDE att inte ha någon som helst förklaring till varför det inte lyckas!!!

    Vi har försökt mer eller mindre målinriktat sedan våren -03, mf i augusti -04 och sedan dess har det inte hänt något.
    Startade utredning september -05: alla värden bra eller mycket bra på både mej och sambon. Denna cykel har vi testat att via olika preparat i cykelns olika faser gå in och kontrollera och boosta mina egna hormonvärden. (Gonal f och orgalutran från mens till ÄL, ovitrelle vid äl, progesteronvagitatorer mellan äl och BIM). Vi får väl se vad som händer - jag orkar inte hissa upp förväntningarna eftersom fallet ner i cementen blir hårdare då...

    Även min läkare har sagt att det där med att man inte "passar ihop" är rent nonsens!

    Att vara kontrollmänniska under rådande omständigheter är inte lätt, eller vad säjer ni?

  • maruttan

    Hej!
    Har varit i precis samma situation som er men efter 4 års försök så fick vi i nov.-05 en liten provrörspojke så ge inte upp det finns så mycket hjälp att få!!! Kram

  • 12delfin12

    Vi har varit där. Nu är vi framme i ivf kön, men det har varit några års vänta innan vi var där , för när utredningen var klar, så fick vi prova ett år till och när inte det funka, så blev vi ställda i kö.

  • Giulye

    Hej.... Jag håller med ni alla. Tråden passar till mig. När jag läst er inlägget, kände jag mig inne.

    Min man och jag har försökt ha barn nästan 3 år. Tyvärr, när jag träffade honom var jag 36 år. Tiden är något som påverka oss att få barn, tror jag. Utredining visade ingen fel på oss. Vi misslyckades med 1.a och 2:a IVF behandling. Efter 2:a försökt som var i slut av februari blev jag besviken ( ledsen ) på behandlingen och på mig själv för att jag kan inte bli gravid på naturligt väg och IVF. Bakom om allt fick jag inga svar från läkare , varför som det händer med mig.

    Nu tar vi en paus och åker till mitt hemland i Brasilien för några veckor.
    Vi ska försätta vårt 3.a IVF i juni.
    Jag önskar för alla ska få ett söt bebis i arms...
    Kram,
    Julie

  • sabia

    vi har försökt i fyra tillsammans nu. inga fel på oss sa doktorn i allafall, men inga barn har vi haft ännu. krammmmmmmmmm

  • Giulye

    Uiii , förlåt mig... jag skrev fel,

    Jag vill säga jag önskar till oss alla ska få ett söt bebis i ARMAR...

    Kramar

  • kristinah

    vi har inte gjort nån utredning - men var påvåg att boka tid för en efter att ha försökt i 4 år utan resultat.

    Men då bara hände det plötsligt av sig själv - så efter många tusen lagda på äl-test och gravtest som envist visat neg så bara hände det.....vi hade säkerligen inte heller haft några synliga "fel" om vi nu hunnit med utredningen.

    Vet inte vad jag vill säga mer än att jag skickar en stor lyckönskning om att eran önskan ska gå i uppfyllelse innan ni vet ordet av.

    *Kram*

Svar på tråden Hur många är vi som är OFÖRKLARLIGT barnlösa? Inga fel har hittats...