- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Anonym (Vaihela..)Thu 13 Jun 2019 15:121097 visningar22 svar221097
Känner mig otrogen
Hej!
Det är så att jag har varit singel nu i ca 2 månaders tid, och har under den tiden hunnit komma fram till att jag inte är kär i litt ex och antagligen inte har varit det på ett tag! (han dumpade mig).
Det finns en kille som jag hade en crush på innan jag träffade mitt ex, men ingenting hände mellan oss, båda var väl för blyga.
Nu dock när jag blev singel så har jag snapat med honom fram och tillbaka och det har känts bra och spännande. Jag har liksom börjat kolla på mobilen efter hans namn istället för mitt ex namn.
Men när jag eller han skriver nånting väldigt flörtigt så kan jag få en riktigt obehaglig känsla, jag bkir liksom obekväm och nästan lite äcklad av själva situationen. Känns som jag är otrogen typ.
Varför blir det så? -
Svar på tråden Känner mig otrogen
-
Anonym (Vaihela..) TrådstartarenThu 13 Jun 2019 16:19Menar du känslomässigt, hur blir jag klar?TriC skrev 2019-06-13 15:34:28 följande:
Enkelt! Du är inte klar med det gamla ännu.
Kan det ha med att göra att jag aldrig fick ett avslut?
Blev lämnad på ett kallt och elakt sätt, samt fick inga frågor besvarade.
Vi var tillsammans i nästan exakt 3 år -
Anonym (Ta det lugnt)Thu 13 Jun 2019 17:19
Alltså det tar ett tag innan man blir som vanligt igen efter en separation...
Mitt X lämnade mig också kallt och utan några besvarade frågor eller något.. det var 1,5 år sedan nu och jag r inte riktigt över det.. tror jag lutar mig själv i att jag vill ha svar.. men det kommentar inte få! Dessutom fick jag av en slump reds på att han träffat en ny och det svider! Vet inte riktigt hur jag ska komma över honom MEN det får ta den tid det tar! Risken är att nästa person man träfffar blir en dålig relation om man inte först kommit ur allt gammalt!
2 månader är INTE lång tid! Och vill du ha kontakt med den nya så försök tänka i andra banor! Typ som jag gjort, När det känns hopplöst tänker jag på att den personen jag älskade inte finns kvar och att den enda som går att göra är att ta ett steg framåt ett intaget.. ibland kanske 3 steg bakåt men alltid framåt.. det blir lättare med tiden -
Anonym (Vaihela..) TrådstartarenThu 13 Jun 2019 17:40Tråkigt att du varit med om typ samma situation, det suger verkligen:/Anonym (Ta det lugnt) skrev 2019-06-13 17:19:27 följande:
Alltså det tar ett tag innan man blir som vanligt igen efter en separation...
Mitt X lämnade mig också kallt och utan några besvarade frågor eller något.. det var 1,5 år sedan nu och jag r inte riktigt över det.. tror jag lutar mig själv i att jag vill ha svar.. men det kommentar inte få! Dessutom fick jag av en slump reds på att han träffat en ny och det svider! Vet inte riktigt hur jag ska komma över honom MEN det får ta den tid det tar! Risken är att nästa person man träfffar blir en dålig relation om man inte först kommit ur allt gammalt!
2 månader är INTE lång tid! Och vill du ha kontakt med den nya så försök tänka i andra banor! Typ som jag gjort, När det känns hopplöst tänker jag på att den personen jag älskade inte finns kvar och att den enda som går att göra är att ta ett steg framåt ett intaget.. ibland kanske 3 steg bakåt men alltid framåt.. det blir lättare med tiden
Grejen är nog att jag är så otålig, vill komma över han snabbt så jag kan leva mitt liv, utan honom, vill däremot verkligen inte ha ett förhållande nu. Det är det enda jag saknar med mitt ex, de mysiga stunderna liksom och att ha någon nära. Nu är jag bara så ensam känns det som.
Så hur kan jag inte ha kommit över honom när jag inte är kär i honom längre? Har så svårt att fatta juste det:/
Och varför måste man sakna någon så mycket som verkligen behandlat en som skit. Det var mitt första förhållande kanske är värt att nämna haha -
Anonym (Ta det lugnt)Thu 13 Jun 2019 18:06Ja så är det för mig med.. känns så jäkla tomt utan honom.. lite som ett svart hål! Men när man saknar och längtar tenderar man att bara tänka på.det fina stunderna i relationen och de finns ju alltid kvar som minnen... svårare att sakna någon om man tänker ex som i mitt fall: att partnern inte prioriterade eller lyssnade på.mig.. att han konstant svarade det löser sig för att sedan dra utan ett ljud.. att jag hela tiden fått lägga ner så mycket energi på att visa honom hur saker är eftersom han inte tyckte fatta när jag enbart använder ord... eller att han fått se till att vi träffas eller gör saker fast han var den som ville görs ngt.. att behöva tjata på någon om när han ska komma för att han ska göra det (annars kom han inte FAST vi bestämt tillsammans).. eller det faktum att han aldrig bjöd med mig på saker, bara så att han önskat att jag hade varit där... eller det faktum att han ALDRIG BERÄTTADE något för mig... han kunde ställa in aktiviteter eller ändra planer utan att säga det! Ofta fick jag reds på saker av hans mamma eller så hade vi bestämt att umgås en vecka men när han väl kom berättade han att han skulle åka igen i övermorgon etc..i de stunder som känns förjäkliga tänk på de dåliga sakerna!Anonym (Vaihela..) skrev 2019-06-13 17:40:45 följande:
Tråkigt att du varit med om typ samma situation, det suger verkligen:/
Grejen är nog att jag är så otålig, vill komma över han snabbt så jag kan leva mitt liv, utan honom, vill däremot verkligen inte ha ett förhållande nu. Det är det enda jag saknar med mitt ex, de mysiga stunderna liksom och att ha någon nära. Nu är jag bara så ensam känns det som.
Så hur kan jag inte ha kommit över honom när jag inte är kär i honom längre? Har så svårt att fatta juste det:/
Och varför måste man sakna någon så mycket som verkligen behandlat en som skit. Det var mitt första förhållande kanske är värt att nämna haha
Det gör ont och jag visste att han skulle träffa ngn före mig då jag tar så lång tid på mig att komma över ngn.. har haft psnik ocv ångest för det.. mitt x resons har alltid varit bortförklaringar som ingen skulle tro på och inte han själv heller ex. Jag vill inte ha en relation just nu för jag är ensambarn så jag klarar inte av att behöva tänka på någon annan.. pratade sista gången med honom för ca en månad sedan och då dejtade han ingen sa han... men en månad senare tydligen...
men ett steg i taget fränt eller bakåt (viktigt att ta hand om sig själv) och plötsligt så har man gått vidare!! Man ÄR värd så mycket mer än ett kräk som kan med att behandla en så! -
Anonym (Vaihela..) TrådstartarenThu 13 Jun 2019 19:02Känns galet att läsa ditt svar, för jag känner igen mig så mycket! Han sa alltid att allt var bra även fast jag kände på mig att något var fel. Han berättade aldrig om han var arg eller ledsen över något jag sagt (när vi bråkade så kunde jag nästan bli desperat efter en reaktion, då han alltid var så avstängd).Anonym (Ta det lugnt) skrev 2019-06-13 18:06:01 följande:Ja så är det för mig med.. känns så jäkla tomt utan honom.. lite som ett svart hål! Men när man saknar och längtar tenderar man att bara tänka på.det fina stunderna i relationen och de finns ju alltid kvar som minnen... svårare att sakna någon om man tänker ex som i mitt fall: att partnern inte prioriterade eller lyssnade på.mig.. att han konstant svarade det löser sig för att sedan dra utan ett ljud.. att jag hela tiden fått lägga ner så mycket energi på att visa honom hur saker är eftersom han inte tyckte fatta när jag enbart använder ord... eller att han fått se till att vi träffas eller gör saker fast han var den som ville görs ngt.. att behöva tjata på någon om när han ska komma för att han ska göra det (annars kom han inte FAST vi bestämt tillsammans).. eller det faktum att han aldrig bjöd med mig på saker, bara så att han önskat att jag hade varit där... eller det faktum att han ALDRIG BERÄTTADE något för mig... han kunde ställa in aktiviteter eller ändra planer utan att säga det! Ofta fick jag reds på saker av hans mamma eller så hade vi bestämt att umgås en vecka men när han väl kom berättade han att han skulle åka igen i övermorgon etc..i de stunder som känns förjäkliga tänk på de dåliga sakerna!
Det gör ont och jag visste att han skulle träffa ngn före mig då jag tar så lång tid på mig att komma över ngn.. har haft psnik ocv ångest för det.. mitt x resons har alltid varit bortförklaringar som ingen skulle tro på och inte han själv heller ex. Jag vill inte ha en relation just nu för jag är ensambarn så jag klarar inte av att behöva tänka på någon annan.. pratade sista gången med honom för ca en månad sedan och då dejtade han ingen sa han... men en månad senare tydligen...
men ett steg i taget fränt eller bakåt (viktigt att ta hand om sig själv) och plötsligt så har man gått vidare!! Man ÄR värd så mycket mer än ett kräk som kan med att behandla en så!
Han drack för mycket och visste inte sina gränser. Ibland kunde han få för sig mitt i natten när han och jag satt och umgås tillsammans, att han skulle dra iväg och supa med sin storebrorsa istället, och lämnade mig helt ensam.
Om han gjort något fel eller sårat mig så var det alltid jag som fick fixa det, för han orkade aldrig ens försöka.
Han har aldrig riktigt stått upp för mig, utan har varit en tyst mus när någon i hans närhet behandlat mig illa. Medans jag gjorde ALLT i min kraft för honom.
Jag är otrolig orolig över mina känslor när han väl träffar någon ny faktiskt, jag har nog bara försökt att förtränga det. Jag är rädd att han ska prata illa om mig, berätta alla mina brister och dåliga personlighetsdrag som han stört sig på under vårat förhållande. Hans familj är verkligen den mest problematiska familjen jag någonsin träffat, och då är han den mest sansade av de alla. Och de pratar alltid skit om allt och alla, men är sen falska när de personerna dyker upp. Jag hatar tanken av att jag kommer vara samtalsämnet i deras skitsnack(det har jag nog varit innan också).
När jag träffade honom så hade pratade han så mycket om sitt ex, både positivt och negativt, därför har jag nästan börjat undra om jag endast var ett rebound? Ett 3 årigt rebound..
Du förtjänar verkligen så mycket bättre än den du beskrev, och den känslan du måste ha känt när du fick reda på att han träffar någon ny kan inte ha varit lätt att hantera, jag längtar inte tills jag får uppleva samma..
Fyfan vad förvirrad jag känner mig nu. Mina känslor är verkligen som en bergochdalbana. -
Anonym (eeeeeh för att det gått 2 månader?)Thu 13 Jun 2019 19:15Uppgifterna du anger när du gillar eller ogillar ett inlägg kommer inte att vara synliga för andra.
För att det gått så kort tid. Det bör dock inte förhindra dig från att ha sex, försök vända den där otrohetskänslan till något sexigt. Låtsas att du är otrogen och njut av det.
Nu och ett par månader framåt så kan du ju helt utan skam njuta av otrohetskänslan, utan att du egentligen för den delen bedrar någon. Det är en av väldigt få positiva saker med ett uppbrott och all negativitet det ger, så ta tillvara på de få positiva grejerna som går att hitta i misären.. -
Anonym (Ta det lugnt)Thu 13 Jun 2019 19:22Ja jag har också orolig för det! Men konstigt nog när jag inte saknar honom för mycket så känner jag mig faktiskt bara lycklig för honom.. genuint lycklig eftersom att jag älskar honom genuint..har aldrig känt så heller förut.. men att se honom leende på kort gör mig glad! Fast jag vet att han kommer göra lika mot henne.. hade gärna varnat henne men det är min sak att göra... bävar just nu för den dag som jag springer in i honom ngn stans med den nya när de skaffat barn!Anonym (Vaihela..) skrev 2019-06-13 19:02:56 följande:
Känns galet att läsa ditt svar, för jag känner igen mig så mycket! Han sa alltid att allt var bra även fast jag kände på mig att något var fel. Han berättade aldrig om han var arg eller ledsen över något jag sagt (när vi bråkade så kunde jag nästan bli desperat efter en reaktion, då han alltid var så avstängd).
Han drack för mycket och visste inte sina gränser. Ibland kunde han få för sig mitt i natten när han och jag satt och umgås tillsammans, att han skulle dra iväg och supa med sin storebrorsa istället, och lämnade mig helt ensam.
Om han gjort något fel eller sårat mig så var det alltid jag som fick fixa det, för han orkade aldrig ens försöka.
Han har aldrig riktigt stått upp för mig, utan har varit en tyst mus när någon i hans närhet behandlat mig illa. Medans jag gjorde ALLT i min kraft för honom.
Jag är otrolig orolig över mina känslor när han väl träffar någon ny faktiskt, jag har nog bara försökt att förtränga det. Jag är rädd att han ska prata illa om mig, berätta alla mina brister och dåliga personlighetsdrag som han stört sig på under vårat förhållande. Hans familj är verkligen den mest problematiska familjen jag någonsin träffat, och då är han den mest sansade av de alla. Och de pratar alltid skit om allt och alla, men är sen falska när de personerna dyker upp. Jag hatar tanken av att jag kommer vara samtalsämnet i deras skitsnack(det har jag nog varit innan också).
När jag träffade honom så hade pratade han så mycket om sitt ex, både positivt och negativt, därför har jag nästan börjat undra om jag endast var ett rebound? Ett 3 årigt rebound..
Du förtjänar verkligen så mycket bättre än den du beskrev, och den känslan du måste ha känt när du fick reda på att han träffar någon ny kan inte ha varit lätt att hantera, jag längtar inte tills jag får uppleva samma..
Fyfan vad förvirrad jag känner mig nu. Mina känslor är verkligen som en bergochdalbana.
MEN som sagt två månader är INGET!! Ta det lugnt framåt! -
Anonym (Vaihela..) TrådstartarenThu 13 Jun 2019 19:32Hahahah jo kanske, men har aldrig varit intresserad av otrohet, utan mår väl mest illa av tanken. Kanske ändras vem vet.Anonym (eeeeeh för att det gått 2 månader?) skrev 2019-06-13 19:15:47 följande:
För att det gått så kort tid. Det bör dock inte förhindra dig från att ha sex, försök vända den där otrohetskänslan till något sexigt. Låtsas att du är otrogen och njut av det.
Nu och ett par månader framåt så kan du ju helt utan skam njuta av otrohetskänslan, utan att du egentligen för den delen bedrar någon. Det är en av väldigt få positiva saker med ett uppbrott och all negativitet det ger, så ta tillvara på de få positiva grejerna som går att hitta i misären..
Jag är så otålig haha, vill bara att det ska gå över direkt. -
Anonym (Vaihela..) TrådstartarenThu 13 Jun 2019 19:34Jag är typ rädd för att han ska vara helt underbar mot hans nästa? Att jag aldrig var värd att gå den extra biten för liksom..Anonym (Ta det lugnt) skrev 2019-06-13 19:22:40 följande:Ja jag har också orolig för det! Men konstigt nog när jag inte saknar honom för mycket så känner jag mig faktiskt bara lycklig för honom.. genuint lycklig eftersom att jag älskar honom genuint..har aldrig känt så heller förut.. men att se honom leende på kort gör mig glad! Fast jag vet att han kommer göra lika mot henne.. hade gärna varnat henne men det är min sak att göra... bävar just nu för den dag som jag springer in i honom ngn stans med den nya när de skaffat barn!
MEN som sagt två månader är INGET!! Ta det lugnt framåt!
Jo det är sant, jag måste vara mer realistisk.