• Mon 8 Jul 2019 16:50
    488 visningar
    6 svar
    6
    488

    Är jag hemsk?

    Hej familjeliv! 
    Helt ny här så ursäkta mina röriga texter och eventuella grammatikfel..

    Min sambo testade nyligen positivt på ett test... Vi är gravida och det är något vi båda vill och det är vårat första... Men, när jag fick veta och sedan dess, så har jag inte känt den där "Wooohoooo!!!" glädjen? Alltså, jag är glad över det, eller jag har väl typ inte riktigt insett att det verkligen är så men jag känner inte den där superglädjen som man kan se andra få när deras partner berättar - där tårarna kommer och de är superduperglada och faller ihop och kramas i tårar. Lite överdrivet kanske men ah ni förstår nog vad jag menar.


    Jag känner mig så hemsk som knappt gav och ger en reaktion, att jag tar så lätt på det. Jag vet inte om de är för att jag aldrig i mitt liv tyckt om presenter eller överraskningar, men jag verkar inte känna samma lycka som min sambo och de känns så taskigt, jag känner mig likgiltig typ...


    Fast återigen - jag är glad över det hela men  känner inte den DÄR glädjen.. Svårt att förklara, men de känns som de typ sitter fast, 


    Jag är rädd att min sambo ska tycka att de är konstigt, tråkigt eller vad som helst. Så jag undrar, hur har era partners tagit beskedet? Kanske kommer det senare? Kanske inte alls är konstigt? Detta är som sagt helt nytt för mig - för oss, men jag hade förväntat mig en större reaktion av mig själv, faktiskt... 

  • Svar på tråden Är jag hemsk?
  • Cis
    Mon 8 Jul 2019 18:11
    #1
    +1

    Var inte orolig över din reaktion. Alla reagerar olika. Omedvetet kanske du inte vågar bli för glad för du är rädd att ta ut glädje i förskott. Dela dina tankar med din sambo. För eller senare kommer den där glädjen du föreställer dig. Kanske vid första ultraljudet, kanske första sparken, kanske vecka 30, när barnet föds eller två veckor efter barnet fötts. Oroa dig inte. Att känna sig ambivalent är nog normalt, en bebis är ju inte en promenad i parken liksom ;)

  • Mon 8 Jul 2019 22:01
    #2
    +1

    Jag har väntat på att få barn i många år och alltid vetat att jag vill ha barn! Jag plussade för 2 veckor sen och både jag och min sambo har liksom blivit glada men inte den där sprudlande glädjen och tårar m.m. jag trodde jag skulle reagera så men gjorde inte det. Jag har känt mig nervös, tänkt mycket och varit glad såklart också men med det sagt så tycker jag inte du ska tänka så mycket på din reaktion, alla reagerar olika och som ovanstående skriver så kanske det kommer mer reaktioner längre fram :)

  • Tue 9 Jul 2019 11:30
    #3
    +1

    Jag väntar tvillingar och är jätte glad men har inte heller den glädjen du beskriver. Det är allt jag kunnat önska mig. 2 flickor och jag mår så fruktansvärt bra! Har gjort sen dag ett! Men jag är mest orolig då jag vet att vänta två är en risk :( även fast jag gått 21 veckor så är jag orolig ändå. Så förstår dig. Alla känner inte så. Jag tror du blir lyckligare efter UL. Lättare att ta in då :)

  • Tue 9 Jul 2019 15:29
    #4

    Tack för era svar!  Nu känner jag mig inte alls lika hemsk.. Det kändes bara så konstigt att man ficka veta att vi är gravida, så blev man lite glad sen fortsatte liksom livet lite som vanligt, bortsett från att man har de i huvudet hela tiden. Det var väl kanske att jag sett ett scenario framför mig så länge i huvudet om hur jag skulle reagera den dagen, så kom dagen och de blev inte alls så.. Men jag är oerhört glad, rädd och nervös. Skäms

  • gabrie­llasof­ie
    Sat 13 Jul 2019 21:25
    #5

    Jag är i vecka 14 nu men har fortfarande inte riktigt känt av glädjen. Jag är självklart otrolig lycklig och tacksam att jag väntar mitt första barn, men känner inte av det liksom och kan inte visa någon glädje utåt. När jag plussade så reagerade jag i princip med en panikattack och var livrädd och min sambo trodde att något riktigt hemskt hade hänt, haha! Skrattande

  • Sat 13 Jul 2019 23:31
    #6

    Min sambo har velat haft barn sedan han var 15, det bästa han vet är barn och avgudar dom. Jag fick inte så stor reaktion av honom och funderade väl lite varför han inte blev sådär superglad. Men när sonen väl var ute så grät han konstant i 2 1/2 timme av lycka :)

Svar på tråden Är jag hemsk?