Min son blir mobbad!!
Hej!
Jag skriver eftersom min son på 9 år (snart 10), blir mobbad i skolan och jag är så oerhört orolig för hur hösten ser ut för honom.
Han har redan en språkstörning som visserligen inte märks när han pratar, men som gör att han inte alltid hänger med i lekarna på skolan. Han står också i kö till psyk eftersom vi genom skolpsykologen gjort ett sk Wisc-test som visar att han förmodligen har något inom autism-spektrat också. Den berömda kön gör dock att vi måste vänta minst ett år till på att få hjälp.
Han får redan bildstöd i skolan och man har haft en resurs i klassen för en annan, riktigt stökig elev som vår son känt sig trygg med. Denne man ska dessvärre nu sluta.
Vi har haft bra kontakt med specialpedagogen i klassen men vår son har först nu, berättat att han inte fått något stöd alls från sin lärare (han ska tack och lov byta nu i fjärde klass). Snarare har läraren ofta tagit parti för elever som redan har gott självförtroende och som ofta är elaka. Detta så klart enligt vår sons tolkning men jag känner ändå att jag måste ta in denna information och respektera hans känsla av att han upplevt det så. Att vår son i en konflikt inte kan beskriva sin verklighet lika bra som en annan elev för läraren, påverkar säkert också. Läraren har INTE tagit hänsyn till detta, vad jag förstått.
Jag var själv mobbad som barn, dock helt utan diagnoser eller problem med inlärning osv så jag har tyvärr ingen egen erfarenheter som gör att jag skulle kunna hjälpa vår son. Mina egna erfarenheter av mobbning däremot, gör att jag måste kämpa riktigt hårt för att kunna mentalisera och behålla ett objektivt tänkande och det är så klart jätte svårt!! Min man har däremot inte varit mobbad och kan ofta se mer klart på olika situationer när jag blir låst i mitt sätt att tänka.
Nu har jag skrivit ett brev till rektorn och berättat hur vi som föräldrar upplever vår sons situation i skolan, vad vi fått reda på via wisc-testet, att han nu står i kö till BUP osv. Detta, för att han om möjligt, ska få en egen resurs i skolan som kan hjälpa honom lösa de sociala koderna och hjälpa honom komma igång med skolarbetet på lektionerna, som han har så svårt för att göra på egen hand. Vill dock att det ska vara en person som faktiskt hjälper vår son med de sociala koderna, inte en person som hämmar vår sons utveckling genom att "ta över" all integration så att vår son inte behöver jobba med sin egen förmåga.
Vi var på stranden igår och såg en klasskamrat lite längre bort. När vår son upptäckte honom så var han först helt ointresserad av att hälsa. Sen samlade han mod, sträckte (överdrivet mycket) på sig och staplade bort för att hälsa på klasskamraten. När klasskamraten fick syn på vår son så hälsade han kort och sen sprang han därifrån. Det gjorde så ont att se hur vår son bara stod där och tittade efteråt. Jag förstår ju att anledningen till att klasskamraten inte stannade upp, blev glad av att se vår son och började prata med honom, kan ha 100 olika orsaker. Men för mig med mitt eget förflutna av mobbning, så blev det en talande scen som jag hade svårt för att hantera.
Nu är det ju sommarlov och ett tag kvar innan skolan startar igen, men det känns fruktansvärt att känna att vår son inte får respekt av andra klasskamrater, att han inte blir sedd och att han mår allt sämre i skolan ju längre tiden går.
Det skulle vara skönt att läsa om andra föräldrar som kanske upplever samma sak och hittat strategier för att lösa detta men alla infallsvinklar som kan ge oss föräldrar verktyg och förståelse, är så klart guld värda!
Tack på förhand!
