Vad är fel i huvudet på en när man är så impulsiv?

Adhd? Bipolär?

Har du gjort någon utredning?

Det låter onekligen som någon sorts mani.

Har själv samma problem och har tänkt att jag måste vara bipolär. Har varit hos flertal psykologer och utredningar som säger att jag är fullt normal :/

Bipolära är impulsiva.

De som skrev vid impulsivitet är att hjärnans framlob (pannan) där har vi vårtecken centrum för impulskontroll/ moral och beteende. Den dig fungerar inte riktigt när man är impulsiv, man tänker inte på konsekvenserna efteråt.

Jag rekommendera dig söka vårdcentral där du kan sedan få en utredning och se om du är bipolär. Om du sen skulle vara det finns bra mediciner som får just den impulsiva sidan att lugna ner sig.

Du kanske tycker de är lite kul nu, vara ung och vara impulsiv men rätt som det är så sätter du dig själv i klistret eller förstör för andra och då är det inte lika kul!

Du är inte ensam. Är kvinna och har alltid undrat och funderat över vad som är fel på mig. Jag är inte bipolär, men jag har en släng av ADHD. Har inte blivit utredd men har läst på lite och skapat mer förståelse över varför jag är som jag är. Är impulsiv, svårt att varva ner, rastlös, flyger iväg iväg i tankarna , har hövligt svårt att ha ordning, säger oftast alldeles för mycket .. Svårt med koncentration och fokus..

Jag har en mamma som är sån. Hon har ingen diagnos men jag tror att hon är lätt bipolär med adhd. Hon berättar att hon ska göra det ena än det andra, men inget blir av. Hon lovade mig saker som barn men inget blev av. Hon har stora planer på att renovera men alla utom hon inser att det inte kommer hända. Hon kan beställa saker men när drt kommer är magin borta och hon kan inte ens betala.

Får man fråga hur du upplevde du detta som barn? Slutade du lita på henne och hur är er relation nu när du är vuxen? Har hon någon självinsikt?

Låter som adhd tycker jag absolut.

Jag trodde på henne och blev alltid besviken. Jag visste inget annat så det var min vardag. Men jag slutade räkna med henbe. Lärde mig tidigt att jag bara har mig själv, hon var ju inte förankrad i verkligheten. Jag blev lite likadan men det har jag jobbat bort nu. Jag hade en otrygg anknytning, mycket att jobba med som ung vuxen. Hon har andra beteendeproblem också så vi har knappt kontakt. Hon inser nog inte det här eftersom hon fortfarande är sån vid 70+.

+1

Ja man tänker ju att föräldern ska gå att lita på i alla väder. Känner igen detta beteende från min syster och undrar verkligen hur det skulle vara om/när hon får barn, men det är ju svårt att prata med henne om det. Vet inte hur medveten hon själv är om det och än så länge drabbar det ju mest henne själv även om såklart andra blir besvikna ibland. Men skillnad om man är ett barn som är utlämnad till sin förälder. Det låter som att du redde upp dig själv sedan som vuxen, starkt av dig!

Jag har en förälder som är bipolär. Men känner inte igen mig i dennes beteende riktigt. Håller med om att min impulsivitet kan låta som mani när jag beskriver det, men det är liksom inte allt på en gång, inte riktigt så där "maniskt" som en bipolär (eller iaf de jag sett). Känner inte heller att jag har de där typiska cyklerna av depressioner/mani. Men omöjligt är det ju inte såklart, särskilt eftersom jag har det i generna. Har inte gjort nån utredning men börjar fundera på att man kanske borde...

Är bipolär kvinna och känner igen mig helt i beskrivningen!

Det svåraste för mig har alltid varit att planera och strukturera upp vardagen för att inte tala om alla dåliga beslut jag tagit och saker jag gjort mot min exmam när jag befunnit mig i maniskt tillstånd.

Är bipolär kvinna och känner igen mig helt i beskrivningen!

Det svåraste för mig har alltid varit att planera och strukturera upp vardagen för att inte tala om alla dåliga beslut jag tagit och saker jag gjort mot min exmam när jag befunnit mig i maniskt tillstånd.