1,5 åring håller för öronen

Jag skulle inte vara ett dugg orolig. Av de saker du tar upp:

1) Det är fullständigt normalt att hålla för öronen för vissa ljud, det betyder att han inte tycker om det av någon anledning.
2) Svårt att bedöma att han skakar på huvudet men han kan tycka att det är kul som svar på något vuxna säger, istället för att säga nej t ex. Min son gör samma sak men det är för att han älskar att svänga med sitt långa hår.
3) Trippa på tår gör alla barn mer eller mindre av i olika sammanhang, fullständigt normalt.
4) Det är fullständigt normalt (konstigt nog!) att dunka huvudet i saker, vissa barn gör det i protest, andra för att det är rogivande. De har inte mycket till språk och har bara sina kroppar till att uttrycka känslor i princip. Att dunka ryggen i ryggstödet kan också bara vara en "grej" helt enkelt.

Kort sagt: Sluta googla, till slut har vi cancer allihop enligt internetdiagnoser (om du förstår vad jag menar). Ni har ett barn, de beter sig märkligt. Det är med största sannolikhet inget fel på honom, särskilt som han verkar bete sig och reagera normalt i sociala interaktioner.

Min dotter som nu är 5 år har hållt för öronen vid höga ljud då och då genom livet. Det kan vara ett tecken på att man är högkänslig, hon har även andra tecken som visar på högkänslighet. På förskolan häromdagen bytte hon rum då kompisarna skrek för mycket, de andra barnen hade inte ont av detta. Högkänslig innebär att man tar in extra mycket intryck, är extra känslig osv. Det behöver inte utredas, är bara en personlighet som 20% av alla människor har men googla på högkänslig så ser du om övriga tecken stämmer in på ditt barn.

Jag har en son med utvecklingsstörning, och vi funderade mycket på autism vid den åldern pga alla symptom som stämde in. Men vår son hade precis som din ögonkontakt och samspelade. Jag pratade med ett par barnpsykologer som arbetade med autism (min syster är psykolog, så passade på att konsultera hennes kolleger på en fest). De tyckte att i småbarnsåldern skulle vart och vartannat barn få diagnosen autismspektrumstörning, eftersom de symptomen ingår i den vanliga utvecklingen. Det är först om beteendet hänger kvar högre upp i ålder som det börjar räknas som tecken på autism, och att det också till stor del är därför man inte gör utredning på barn i förskoleålder. Så även om det du läser är tecken som kan finnas med i en autismdiagnos för äldre barn, så är de vanliga vad den här åldern.

Vår son har inte autism, och han dunkade och skakade huvudet mycket, gjorde andra repetitiva rörelser och lite annat. Nu har det avtagit rejält. Han är snart sex år.

Hoppas att detta lindrar din oro.