IVF: mående under hormonbehandling

Hormonbehandlingen man får under IVF är extremt mycket aggressivare än kroppens egna hormonpåslag. Är det inför äggplock så får du ju tänka på att att du får hormoner som ska tvinga kroppen att producera massa ägg samtidigt på ett sätt som den aldrig skulle göra normalt.

Men jag tror inte att det alls går att jämföra... under graviditeten så tror jag att illamående och trötthet också fyller en rent praktisk funktion för att mamman ska vila mycket och inte äta giftiga saker för att fostret ska utvecklas bra.

Jag kände inte av hormonerna psykiskt under någon av mina ivf eller fet-behandlingar. Fysiskt blev jag väldigt trött under 2-3 dagar i början av första stimuleringen. I övrigt fick jag mer flytningar men annars inget särskilt.

Under mina graviditeter har det varierat vad jag känt av:

1:a - Illamående, molvärk, halsbränna, sugen på viss mat.

2:a - Inget.

3:e - Blev svettig och fick väldigt mycket flytningar.

4:e - Blev svettig och fick mer flytningar. Lite ömma bröst.

5:e - Blev i början svettig. Sen illamående, ömma bröst, svår huvudvärk då och då, extra hungrig.

Ingen av graviditeterna har påverkat mitt mående eller psyke negativt, alltså jag har inte känt mig hormonell eller något sånt. Snarare tvärtom, har märkt att jag mår psykiskt bättre och är mer emotionellt stabil som gravid. Har t.ex. inte mått så psykiskt bra och stabilt på flera år som nu under min senaste graviditet. Jag har depression, ångest och ptsd i grunden och besvären från det minskade mycket under graviditeten och ökade lite igen strax efter förlossningen. Det är dock fortfarande inte alls på samma nivå som innan jag blev gravid (drygt 7 veckor sedan förlossningen nu). Märkte även en något lindrande effekt under mina tidigare graviditeter (men de slutade i missfall så vet inte hur det hade blivit längre in i graviditeterna). Så för mig har graviditeterna gjort mer mer emotionellt stabil och lindrat mitt dåliga psykiska mående snarare än förvärrat det. Sen om det beror på glädje över att vara gravid eller att hormonerna i kroppen stabiliserades och blev mer normala i hjärnan eller nåt (och därmed minskar de psykiska besvären) vet jag inte, kanske en kombo.

Så härligt att höra att du var psykiskt välmående under graviditeterna trots tidigare besvär. Annars, om jag minns rätt, så ökar tidigare depressioner risken för graviditets/förlossningsdepression. Så det är det jag är orolig för.