Har en dotter på 11 år. Som vägrar skolan sen förra hösten. Haft kontakt med bup och socialtjänsten och allt. Nu har vi kommit så långt att vi kommer till skolan oftast varje morgon men vi sitter då i ett mindre klassrum och pluggar. Detta betyder att vi alltid lär vara hemma på morgonen och vara med henne till skolan. Och det betyder att vi lär jobba halvdagar ganska ofta. Ni andra med samma problem vad har ni tagit för ersättning? Har ni vabbat?
Det måste BUP svara på, för det är isåfall deras läkare som skriver intyget till FK.
Ja dom har sagt vab men nu börjar fk gnälla på att jag vabbar mycke då dom säger att det bara är akut vab som gäller och det klassas inte detta som.
Första året vabbade vi ibland, men det är som sagt var inte OK i längden. De sista åren har vi haft vårdbidrag (eller omsorgsbidrag? kanske det heter nu för tiden?).
Det är bara några tusenlappar i månaden och kompenserar inte alls för det vi tvingas avstå i lön, men har man inget alternativ så måste man bara få det att fungera.
Har dock sakta men säkert ätit upp hela vår ekonomiska buffert med tiden 
Tyvärr så är det så samhället ser ut i dag, att väldigt många sjuka och utsatta människor inte ges en rimlig chans att klara sin vardag. Det är speciellt sorgligt tycker jag när barn förlorar sin trygghet på grund av att föräldrarna inte orkar med den ekonomiska situationen och den psykiska pressen.
Ja fk nämde omvårdnadsbidrag. Sökte i april men inte fått svar.
Ja fk nämde omvårdnadsbidrag. Sökte i april men inte fått svar.
Hej!
Detta kanske lite fel forum att dela kommande inlägg i, men vi hoppas att det är okej! Vi är två socionomstudenter som nu skall påbörja vårt examensarbete på 15 högskolepoäng vid Centrum för Socialt Arbete, Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet.
Vi skulle vilja bidra till kunskap kring unga vuxna som varken arbetar eller studerar (UVAS) och lyssnar gärna till föräldrar eller andra anhörigas (fosterföräldrar, mor-och farföräldrar eller syskon, nära vänner, partner/pojkvän/flickvän över 18 år) perspektiv och uppfattning!
Vi är intresserade av vad som kan möjliggöra att UVAS kommer tillbaka till arbete eller studier, samt vad som kan stå i vägen för det. Det skulle vara intressant att få höra anhörigas perspektiv, vilka möjligheter eller hinder som ni ser, men även vilka stöd ni anser behövs.
Så, vår fråga är om det finns några här som har erfarenhet av att en nära anhörig varken arbetar eller studerar (det spelar ingen roll ifall personen nu är i arbete/studier igen eller inte), och om ni kan tänka er att ställa upp i en intervju?
Intervjun kommer i dessa tider ske via telefon eller zoom, ta ungefär 45 minuter och efteråt anonymiseras.
Om du är intresserad kan du gärna mejla någon av oss (se mailadresser nedan) så får du mer information samt förslag på intervjutider.
Hoppas vi hörs!
Hälsningar Ida och Sara
Sara.Asplund.1873@student.uu.se