Hur muntra upp förlamad vän?
En vän, inte nära direkt, men ändå någon som jag bryr mig, råkade ut för en olycka i början av sommaren. Svävade mellan liv och död ett tag men är nu stabil.
Han ligger i sin säng, just nu på korttidsboende innan man bestämmer om han ska in på annat boende eller hem till sin lgh med assistenter.
Han är förlamad från nacken och ner, kan inte prata eller svälja själv! Han andas och kan röra på ögonen, lite grann på huvudet.
Vi är som sagt inte så nära vänner, men jag vet att han inte har några anhöriga som kan hälsa på och jag jobbar i närheten av boendet där han är nu. Så därför bestämde jag mig för att gå in och säga hej till honom härom dagen.
Blev ett kort besök då det är svårt att veta vad man ska prata om eller berätta för en förlamad kille som inte kan svara tillbaks!
Märkte ändå att han blev glad att jag kom dit och att han blev ledsen när jag sa att jag skulle gå då en tår rann nerför kinden. (Och jo jag storbölade också, men först när jag kom ut till bilen).
Så tror att det betydde något för honom att jag besökte på honom, och jag vill därför göra det igen!
Men vad ska man snacka om? Och vad kan man göra för att lätta upp hans vardag?