• Susannegu

    Min son vill inte gå till sin pappa

    Jag behöver råd och synpunkter! Jag har en son på 2 år. Jag och pappan har varit separerade i ett år..pappan fick flytta till annan stad pga arbete 20 mil bort. Vi gör så att vi möts halvvägs 2 gånger i veckan och pappan har honom lör till måndag

    . I början gick det bra men nu är det jättejobbigt vid lämning. Min son blir jätteledsen när han ska gå till sin pappa. Jag och pappan har inte så bra relation men vi kommunicerar normalt..Jag har tänkt att detta är normalt. Särskilt i hans ålder nu med stark vilja och att det är vanlig separationsångest från mig då han ändå är mer med mig. Men jag tycker att det borde börja gå över och att han borde börja bli glad över att se sin pappa. Det som fick mig att tänka extra var nu i helgen då hans pappa kom hit och hämtade vår son i min stad i stället då jag skulle iväg lördag morgon. Vår son var hos sin mormor några timmar som han älskar jättemycket och hans pappa kom till henne och hämtade honom. Min son hade skrikit så mycket så han kiknade och ville inte lämna mormor. Min mamma ringde och storgrät och sa att det var det värsta hon sett. :((. ok att han är ledsen när han skiljs från mig men borde inte pappa betyda mer än mormor. Jag blev så ledsen när jag fick höra detta. Vill ju inte att han ska fara illa på något sett. Även om det är mycket körande så har vi försökt lösa det på bästa sett då jag tror att det kan bli ännu värre om de bara ses varannan vecka. Är ju viktigt att de har en bra relation trots att vi sepererat. Är det normalt att bli så ledsen ?? Trivs han inte hos sin pappa??? Någon som har liknande erfarenheter eller synpunkter?

  • Svar på tråden Min son vill inte gå till sin pappa
  • prickigsäl

    Åh herregud stackars barn. Det låter som att det går för länge mellan gångerna som han träffar sin pappa, och att överlämningarna går för snabbt. Om han spenderar mesta tiden med dig så är du ju hans trygga och fasta punkt, då är det inte så lätt att plötsligt ryckas ifrån dig och bli hämtad av sin pappa och så försvinner du med en gång. Även om det "bara" är några dagar sen han träffade pappan så är det länge för ett så litet barn. Finns det möjlighet att göra överlämningen lite mer mjuk och inte så plötslig? Typ att ni umgås ett tag alla tre innan du försvinner så att sonen hinner "vänja sig" mer vid pappan medan du fortfarande är kvar? Hur kom ni fram till det upplägg ni har nu? Finns det möjlighet att ni alla tre istället träffas hemma hos dig eller pappan och umgås över dagen (eller går ut och leker i parken/tittar på fåglarna etc)? Så behöver det inte bli någon överlämning alls eftersom det verkar jättejobbigt för sonen, iaf så länge han är så här liten. Hoppas ni hittar fram till en lösning som fungerar för alla <3

  • Susannegu

    Att de ska ses oftare blir svårt pga avståndet. Men överlämningarna måste vi göra annorlunda. Vi brukar gå tillsammans till en lekpark i staden där vi överlämnar. Ibland har det funkat när jag ska gå ibland inte. Men det har aldrig varit så ledsset som i lördags hos mormor. Det bästa hade väl varit att vi överlämnar i hemmiljö men det betyder att vi får sitta o köra 5 timmar på en dag. Kanske skulle funka varannan vecka.

    Ja han trivs jättebra på fsk, aldrig några problem där. Han bara springer in och vinkar Hej då till mig

  • Elin P

    Väldigt svårt läge. Ni skulle behöva bo närmare varandra så de kunde ses lite oftare men kanske inte så länge varje gång till att börja med. Det kanske är för tufft för honom att vara borta hos pappa flera dagar åt gången om han är mest anknuten till dig? Han är ju väldigt liten än. Kan pappan komma och vara hos er istället någon gång i veckan eller är ni osams så det inte går? Kan pappan vara hemma hos mormor med barnet? Jag tycker inte det låter OK med det upplägg ni har nu om han blir så ledsen och förtvivlad.

Svar på tråden Min son vill inte gå till sin pappa