Hur kommer man vidare från obeskrivlig sorg?

Många många människor drabbas av djup sorg under livet. De flesta faktiskt. Och även om det känns som att man aldrig ska bli människa igen när sorgen är färsk så läker tiden.

Till och med föräldrar som förlorar sina barn och drabbas av den värsta sorgen en människa nånsin kan drabbas av lyckas hitta sätt att leva vidare och känna glädje igen.

Du är i kris! Ingen kräver av dig att du ska fungera just nu. Lär på om krisreaktioner och om sorg, det förklarar att det du känner är helt normalt och kan ge dig hopp. Sök upp andra som har gått igenom samma sak som du för det är de enda som på riktigt kan förstå dig. Det finns en grupp som heter VIMIL som har stödgrupper och jag vet att även kyrkan har bra hjälp att få. Nu har det gått väldigt kort tid så du är inne i ett väldigt jobbigt skede. Jag tror att du har varit en så bra bror du har kunnat efter dina förutsättningar, Du har en familj med tre barn som har tagit av din tid och energi och hur ska man då kunna ta hand om ännu fler. Du måste få hjälp att förstå att ingen skuld ligger på dig! kram och lycka till!

Jag känner igen dina tankar, från när min son dog.
Den där första kaotiska tiden var fruktansvärd. 
Du är troligen i chock just nu, men det kommer inte alltid vara såhär, det blir bättre, sakta.
Du kommer alltid bära med dig sorgen, men den kommer inte alltid vara i framkant i  ditt medvetande.
Och skuld känner alla som förlorat någon närstående, känn inte det, du gjorde säkert det du förmådde under rådande omständigheter och även om det låter hårt så var din bror en vuxen människa med ansvar över sig själv, 
Han gjorde sina val och det ledde till den här tragiska sitautionen.

Just nu är det 4 saker du ska göra.

1, ät, se till att få i dig näring, även om det bara smakar sand.
2. sov, jag vet att det är svårt, men försök åtminstone få vila.
3, gå ut varje dag om så bara i trådgården eller utanför porten, få ljuset på dig, det gör större skillnad än man tror.
4. distrahera dig från sorgen (jag spelade dataspel) och om du lyckas "glömma" sorgen en liten stund, få inte dåligt samvete, Att sörja är ett arbete, du behöver få vila ifrån det ibland 

Här kan du läsa mer:

https://www.vimil.se/#Kontakt

Och du det blir aldrig såhär svårt igen, det blir lättare.

Kram. 

Bryt ihop och bit ihop, omvartannat, och var förvissad om att det blir ljusare och att du tillslut kommer ut på andra sidan av detta. Tankar gällande att egenmäktigt gå samma väg som din bror är fördärvande och skall motas bort med alla medel, för en sådan självisk handling kommer att ta allt ur askan och i elden. ... Med vänlig hälsning, Pentra

Beklagar din sorg :(

Det som sker nu är de olika stegen vid sorg.

-förnekelse

-ilska

-förhandling

-depression

-acceptans

Lär dig mer om dessa så får du större förståelse för allt som händer med dig, och du lär dig att komma igenom detta snabbare. Även om det just nu är tungt och utan ljus så stämmer det gamla ordspråket att tiden läker alla sår. Så känns det inte nu, men han kommer alltid att finnas hos dig. Även när du skrattar och är lycklig. Han hade säkert inte velat se dig så ledsen. Han hade nog velat att du fortsatte ditt liv, och blev lycklig. Man får lite annat perspektiv när man sett döden som du gjort. Jag har själv varit död och sett sorgen i mina näras ögon när de trodde att jag var borta. Det gjorde så ont i mig att det faktiskt förändrade mitt liv.