Att bo i parhus, lyhört.
Hallå
Måste bara höra om jag är extremt ljudkänslig eller om fler upplever samma sak.
Jag och maken flyttade efter många om och men äntligen till ett parhus. Bodde i lägenhet innan och var sjukt trötta på det.
Vi ville bo i hus men ekonomin höll oss lite tillbaka men vi fyndade ett parhus på gavel. Överlyckliga.
Nu har vi bott här knappt 4 månader och jag är redan så less.
Det är så otroligt lyhört. Och då menar jag inte från grannarna utan innanför dessa väggar.
Väggarna är så jäkla tunna och det dunsar och låter av lilla minsta. Man hör allt!
Jag har tidigare bott i radhus när jag var yngre och kan inte minnas att det var så lyhört.
Är jag på övervåningen i sovrummet med stängd dörr hör jag allt på nedervåningen.
Om maken och sonen leker låter det som de möblerar om. Går man så låter det som man går med extremt tunga steg ,nästan stampar. Fast man nästan smyger låter det extremt mycket.
Man hör allt från tydligt prat (tex om den ena pratar i telefon) som om vi skulle sitta i samma rum till när man lägger saker i en låda,drar ut lådor, tar fram saker osv.
Vet inte hur jag ska beskriva så man ska förstå men som sagt det låter extremt högt om allt.
Fler som känner igen sig? Tips på vad man kan göra. Har försökt med mattor, tavlor ja det som kan fånga upp ljud men inte mycket som hjälper.
Ursäkta lång text.