Bondi skrev 2019-11-27 09:22:05 följande:
Hej,
Som jag har förstått det så är det rätt många som lever i rätt hektiska liv med sambo, barn, logistik och en massa andra bestyr som gör att samlivet och sexlivet inte är det man önskar.
Hur löser ni det? Accepterar ni att den tiden är "förbi" så att säga eller funderar ni på att skaffa en affär på sidan om? Några av er kanske redan har det och vad är er erfarenhet av det?
Jag känner en person som är i liknande situation och tankar och han behöver råd... :)
Vi har det inte så som din kompis, men jag undrar ändå om han har pratat med sin fru om avsaknaden av sex och så undrar jag hur gamla barnen är?
Vi har varit tillsammans i 17 år och gifta i 10. De senaste 7 åren har vi fått två barn, gjort karriär etc. Såklart har det funnits perioder då man inte riktigt hunnit med sexet. Barn upp till 2,5 - 3 år är ganska krävande eftersom de behöver mycket passning etc. Barnen klänger mycket på mamman och det tar energi även om barn såklart är härliga. Innan de fyllt 2,5 -3 tycker jag därför att man kan ta det lite lugnt med sexet. Det tar också ett tag för kroppen att komma tillbaka igen. Man blir inte lika blöt, slemhinnorna kan vara sköra man kanske inte är bekväm i sin kropp. Hur den nu ser ut. Be honom prata med sin fru om allt detta. Tränar hon inte behöver hon dessutom börja med det och han med för den delen.
Från att vårt yngsta barn blev 2,5 har sexlivet stadigt förbättrats och är nu uppe i nivåer som innan vi fick barn dvs ca 4 ggr i veckan. Vi har dessutom börjat göra sånt som vi gjorde innan barnen. När de är små och det är ont om tid kanske man får acceptera att det inte blir hänga från kristallkronan-sex utan typ skeden varje gång. Man behöver ju inte ha så himla bråttom jämt att allt ska bli som förr. Eller så höga krav. Viktigare att det blir av. Det är också viktigt att hon får orgasm varje gång. Det är hennes ansvar. Kommer hon inte av in-ut (vilket de flesta inte gör) måste hon stimulera klitoris. Att inte komma vid sex är döden för sexlivet.
Det hjäper ju till att jag var en bra man som fattar grejer och inte är mansgrisig. Jag kanske gör 70% av hemarbetet men han tar ofta med barnen på aktiviteter på helgen så jag får pilla med mitt här hemma. Han gör dessutom en massa andra jobbiga grejer som jag helst avstår. Han är snäll, vettig och sköter om sig Han ger mig komplimanger, tjatar inte på sex och en kram och puss betyder just kram puss inte - jag vill ligga. Och han älskar mig - och det märks. Och vi kan prata. Det är det viktigaste nästan.
Dessutom, har man aldrig haft mycket sex med sin partner så kan man nog inte förvänta sig att det blir mer efter barnen. En lärdom till andra - Se till få barn med en person som gillar det lika mycket som ni.
En sista grej vi har en överenskommelse - nekas man sex under ett år utan objektiv anledning så får man ligga med andra. Det är nämligen inte ok att tvinga någon till sexlöshet bara för att man själv känner sig osugen. Så om din kompis gjort allt detta ovan (eller likande med tanke på deras förutsättningar) och hon fortfarande inte fattar - då hade jag varit otrogen iaf.