• Anonym (orkar inte känna såhär längre)

    Hjälp! Jag kan inte låta bli att hata mitt bonusbarns mamma

    Hej! Jag är 25 år och har varit bonusmamma åt en pojke i 3 år. Han var 2 år när jag kom in i bilden och är alltså 5 år idag. Jag älskar pojken som min egen och har absolut inga problem med honom. Hans mamma däremot... Jag TÅL henne inte!!! Hon har varit emot förhållandet mellan mig och min man sedan jag kom in i bilden och har gjort allt möjligt mot oss - ljugit, kommit hem till oss mitt i natten och skrikit på oss, försökt vända pojken mot oss osv. När jag gick in i det här förhållandet så hade jag inställningen att jag alltid kommer att respektera henne som pojkens mamma och försöka göra mitt bästa för att vi ska kunna ha ett så bra samarbete som möjligt men efter allt som hänt så känner jag sån avsky mot henne. Jag vet att avskyn bara skadar mig själv (låter aldrig pojken känna av den, pratar bara gott om hans mamma med honom) och känner att jag inte ORKAR känna såhär längre. 

    HUR kommer jag över dessa känslor? Att lämna min kille är inget alternativ utan jag vill bara sluta känna det här agget och kunna fokusera på mitt liv och min familj. Snälla kom med alla tips och erfarenheter ni har.

  • Svar på tråden Hjälp! Jag kan inte låta bli att hata mitt bonusbarns mamma
  • Anonym (orkar inte känna såhär längre)
    Långbenopluto skrev 2019-11-28 16:11:09 följande:

    Problemet ligger hos dig, det är bara du som kan antigen acceptera situationen eller gå vidare utan din sambo och barn. 


    jo det inser ju jag också, men hur slutar jag störa mig på henne?!
  • Anonym (orkar inte känna såhär längre)
    Anonym (A) skrev 2019-11-28 16:13:04 följande:

    Vad gör och säger din man?


    Han känner likadant, han skulle helst inte vilja ha något med henne att göra över huvud taget men han är ju illa tvungen då han har barn med henne. 
  • Anonym (samtalsterapi)

    Samtalsterapi kan kanske funka. Har själv gått i samtalsterapi. Fick prata om alla trauman och övergrepp och på något sätt försvann hatkänslorna med tiden. Det borde ju kunna funka även i din situation.

  • Anonym (orkar inte känna såhär längre)
    Anonym (samtalsterapi) skrev 2019-11-28 16:17:10 följande:

    Samtalsterapi kan kanske funka. Har själv gått i samtalsterapi. Fick prata om alla trauman och övergrepp och på något sätt försvann hatkänslorna med tiden. Det borde ju kunna funka även i din situation.


    Menar du på egen hand eller tillsammans med min man?
  • Anonym (A)
    Anonym (orkar inte känna såhär längre) skrev 2019-11-28 16:16:23 följande:
    Han känner likadant, han skulle helst inte vilja ha något med henne att göra över huvud taget men han är ju illa tvungen då han har barn med henne. 
    Vad gör och säger han till henne? Att han inte gillar det fattar jag, men han måste ju ta itu med det.

    Hur ofta stör hon er?
  • Anonym (orkar inte känna såhär längre)
    Anonym (A) skrev 2019-11-28 16:22:36 följande:
    Vad gör och säger han till henne? Att han inte gillar det fattar jag, men han måste ju ta itu med det.

    Hur ofta stör hon er?
    han har bett henne lämna oss i fred flertal gånger, att sluta kontakta mig, sluta kontakta honom om hon inte måste. vi har båda blockat henne överallt.

    det går i perioder, nu har hon inte stört oss direkt på ett tag (sedan i somras) men hon pratar illa om oss inför pojken
  • Physalis

    Jag tycker du blockerar alla kommunuikationsvägar hon når dig på och ser till att din man har all kontakt med henne.

    Kanske något samtalsstöd också för att få ur dig allt du har inombords?

    Din man får också hitta strategier (utan din inblandningning) att hantera det hela bättre på, så han också slipper allt hon hittar på, så du slipper vara hans ventilationsvägg.


    Korrekturläser som en kratta
  • Anonym (rrr)
    Anonym (orkar inte känna såhär längre) skrev 2019-11-28 16:00:47 följande:

    Hej! Jag är 25 år och har varit bonusmamma åt en pojke i 3 år. Han var 2 år när jag kom in i bilden och är alltså 5 år idag. Jag älskar pojken som min egen och har absolut inga problem med honom. Hans mamma däremot... Jag TÅL henne inte!!! Hon har varit emot förhållandet mellan mig och min man sedan jag kom in i bilden och har gjort allt möjligt mot oss - ljugit, kommit hem till oss mitt i natten och skrikit på oss, försökt vända pojken mot oss osv. När jag gick in i det här förhållandet så hade jag inställningen att jag alltid kommer att respektera henne som pojkens mamma och försöka göra mitt bästa för att vi ska kunna ha ett så bra samarbete som möjligt men efter allt som hänt så känner jag sån avsky mot henne. Jag vet att avskyn bara skadar mig själv (låter aldrig pojken känna av den, pratar bara gott om hans mamma med honom) och känner att jag inte ORKAR känna såhär längre. 

    HUR kommer jag över dessa känslor? Att lämna min kille är inget alternativ utan jag vill bara sluta känna det här agget och kunna fokusera på mitt liv och min familj. Snälla kom med alla tips och erfarenheter ni har.


    Ordet HATA är verkligen starkt och jag kan nog tycka många missbrukar ordet, gärna när man skriver i sociala medier. Försök nyansera dig själv lite. 

    Och du skriver i ett senare inlägg att hon inte stört er sen i somras. Det är ju ändå flera månader som det då har varit bättre, eller hur? Med. andra ord är de inte helt nattsvart och du kanske ska se detta som starten till en ny fas. Om du/ni hänger kvar i känslan av att allt är lika illa som innan sommaren, så "ser" ni kanske inte att det faktiskt blivit lite annorlunda.
Svar på tråden Hjälp! Jag kan inte låta bli att hata mitt bonusbarns mamma