Antidepressiva - GAD, HSP, Utmattning
Hej,
Jag är en ung kvinna som under två år nu har gått igenom utmattningssyndrom som i grund och botten byggde på stress i form av bråttombeteenden, perfektionism, prestationsångest och dålig självkänsla. Sedan ung tonåring har jag haft återkommande depressioner och vintern 2017 blev jag utbränd. Jag har ätit antidepressiva förut (Cipralex och Escitaloprám). De hjälpte när jag var deprimerad men inte när jag blev utbränd. Jag har låg energi, koncentrationssvårigheter, dåligt minne, svårt att fokusera och hålla röd tröd, får lätt hjärtklappning, yrsel, darrning, illamående vid stress (har blivit väldigt stresskänslig med andra ord.)
Jag har hormonrubbningar (lågt med progesteron och östrogen, samt underaktiv sköldkörtel) pga min utbrändhet så runt ägglossning mår jag verkligen jättedåligt. Tre dagar då jag nästan tappar lusten till att leva med extrem nedstämdhet och pessimism. Koncentrationsförmågan är då också extra tuff, även rastlösheten och energin. Tar biodentisk progesteronkräm som har förbättrat min PMS och mensvärk, men inte mitt humör runt ägglossning.
Som person är jag väldigt osäker. Som en ständig oro som gnagger i mig. En känsla av att vilja krypa ihop och stänga omvärlden ute. Har en släng av social fobi. Är nästan övertygad om att jag har GAD. Jag får ångest över precis allting och ingenting. Ångest som inte har någon förklaring och extrem ångest för småsaker. Det har alltid varit så. En känsla av att aldrig räcka till och att ingenting jag gör är bra nog. Har perfektioniska drag i allt: jobb, hem, relationer, utseende - allt!
Misstänker också att jag är HSP - Highly Sensitive Person. Tycker det är jobbigt med mycket folk, tar in andras känslor, oförmåga att "koppla bort/stänga ute", blir väldigt lätt berörd och rörd. Känner mycket och är kreativt lagd. Isolerar mig och har också en förmåga att bli smått "manisk" över saker under perioder - t.ex. mitt utseende, vissa projekt och så vidare. Tror dock inte att jag har borderline då jag inte tar förhastade beslut och är allt annat än impusliv. Jag är snarare extremt planerade och har kontrollbehov. Jag oroar mig mycket och tycker det är väldigt jobbigt med förändringar.
Jag slutade äta Escitaloprám för drygt ett år sedan, då jag inte kände någon förbättring på humör och hälsa och då beröring under sex inte alls var som det brukande utan antidepressiva. Kände mig smått bedövad.
Nu när jag sakta men säkert börjar att bli bättre från min utmattningssyndrom så förstår jag hur mycket min ångest, osäkerhet, oro, skuld och mina känslonerver förstör för mig i min vardag och jag inser att jag kanske skulle behöva antidepressiva för att ta bort "udden".
Är det någon som kan rekommendera en antidepressiv medicin som skulle passa mig och min personlighet? Jag skulle verkligen uppskatta om det fanns någon som inte påverkar sexlivet. Lust har jag alltid haft (oavsett medicin) men som sagt bortdomnad-känslan var jobbig.