Gravid igen. Gjorde abort för 6 månader sedan

Tror inte att du kommer må bättre efter denna tråden..

Du kommer bli totalt nere när alla skriver att du får skylla dig själv.

Du måste ta upp det med din karl, vad kan du tänka dig själv att du bör säga och göra? Vad rådde kuratorn dig till sist?

Förmodligen.. Men skylla mig själv det får jag ju göra. Vi båda. Men det förändrar ju inte situationen. Sen att folk tycker att det är mitt eget fel att jag mår dåligt över situationen..

Kuratorn var mer på min pojkväns sida och frågade mig om jag kunde leva med att "förstöra" hans liv men var också tydlig med att det är viktigt att Jag kommer fram till beslutet och inte känner att det är någon annan som bestämt åt mig, tex min pojkvän.. För då finns risken att jag alltid kommer känna något avsky mot honom.

Samma sak är det väl denna gången. Men saken är den att jag ville aldrig göra en abort, känslomässigt. Denna gången vill jag varken känslomässigt eller fysiskt.

Förmodligen.. Men skylla mig själv det får jag ju göra. Vi båda. Men det förändrar ju inte situationen. Sen att folk tycker att det är mitt eget fel att jag mår dåligt över situationen..

Kuratorn var mer på min pojkväns sida och frågade mig om jag kunde leva med att "förstöra" hans liv men var också tydlig med att det är viktigt att Jag kommer fram till beslutet och inte känner att det är någon annan som bestämt åt mig, tex min pojkvän.. För då finns risken att jag alltid kommer känna något avsky mot honom.

Samma sak är det väl denna gången. Men saken är den att jag ville aldrig göra en abort, känslomässigt. Denna gången vill jag varken känslomässigt eller fysiskt.

Men om han har två barn, vetat om att ni kör oskyddade så är han ju medveten om riskerna. Då får han ju ta konsekvenserna med kan iallafall jag tycka

Nja, tycker att ni båda borde fråga er varför ni hade oskyddat sex (räknar såklart även avbrutet som oskyddat) om han inte vill ha barn och du inte vill göra abort? Menar inte att ni får ?skylla er själva? men ni båda har ju ett ansvar för varför ni är där ni är. På det sättet skulle jag inte heller se det som att du förstör din killes liv om du behåller barnet.

Bara du kan ju bestämma vad du vill göra nu, men om ni fortsätter tillsammans måste ni ju hitta en preventivmetod som faktiskt fungerar för er.

Han vet ju uppenbarligen hur ett barn blir till, så att han fullbordade samlaget när han vet att du inte går på något preventivmedel så får han ju vara beredd på att du antagligen blir gravid och då får han ju stå för det, Det är liksom inget man chansar med.

Behåll! Vill DU behålla så gör du de. Han får stå sitt kast om han knullar utan skydd. Blir så ledsen när jag läser tråd efter tråd där killarna lägger över ansvaret på tjejerna. Nääämen e du gravid!!! huuurrr e de möjligt!!! Nädu. Du har redan gjort en abort för han skulle. Nu får ha stå sitt kast kan jag tycka! (Jag vet dessutom hur de känns att förlora två foster så tätt som du gör om du gör en abort. De e inget man hämtar sig efter speciellt lätt. jag e ett vrak)

Jag känner väl och tänker att om jag inte hade velat ha fler barn så hade jag sett till att skydda mig. Samma gäller ju såklart honom. Jag förmodade att han inte var så rädd för att det skulle hända igen eftersom att han fullbordade samlaget och dessutom inte pratade med mig om det efteråt. Han kunde bett mig ta dagen efter piller. Så visst jag hade ju absolut kunnat påminna honom om att vi nog inte ska köra oskyddat för Hans skull, men en vuxen karl måste ju kunna ta det ansvaret själv. Nu är jag lite arg och ledsen över att jag förra gången mådde så otroligt dåligt och han var fullt medveten om hur jobbigt det var för mig. Och så ska det förväntas att det är självklart att jag denna gången också.

Jag känner mig ganska lugn denna gången och inte med säkerhet men i princip har bestämt mig för att jag inte tänker utsätta mig för det en gång till för någon annans skull. Nu hoppas jag givetvis att mitt beslut kommer att landa hos oss båda och att vi stöttar varandra. Men det kanske får ta tid....

Tack för du tog dig tid att svara. Ibland är det bara skönt att skriva av sig.

Ja, alltså jag håller ju med dig. Han borde ha skyddat sig om han absolut inte vill ha fler barn. Inget snack om saken. Han är vuxen, han vet hur barn blir till. Han visste att ni inte var skyddade, han blev inte lurad. 

Men på samma sätt har ju även du ett ansvar för dig själv och din kropp. Om beslutet för bara 6 månader sedan stod mellan abort och ensamstående fyrbarnsmamma kan du ju inte riktigt förutsätta att situationen kommer vara väldigt annorlunda idag. För din skull hoppas jag verkligen att han tar ansvar och att ni stöttar varandra och allt det där, men jag skulle inte våga anta det.

Nu såhär i efterhand borde ni ju ha diskuterat riskerna med att ligga oskyddat  innan ni började göra det, men det kanske är en diskussion ni får ta om ni fortsätter tillsammans.

Precis...varför hade ni oskyddat sex om du inte vill gå igenom en abort igen??? Och varför gör han det när han inte vill ha barn? Det är ju helgalet. 

Nu är det som det är och då är det upp till dig vad du vill göra. Men ni måste köra med dubbla skydd i fortsättningen. Kondom + p-piller eller kondom + spiral eller liknande. Ni har ansvar för att inte sätta oönskade barn till världen. 

Lycka till, vad du än väljer att göra. 

Precis, och det får ju TS också göra. Nämligen att eventuellt bli ensam med fyra barn.

Allt för att skaffa barn med en man till. Ännu ett barn som kanske ska växa upp med skilda föräldrar.

Men de verkar ju passa ihop, lika ansvarslösa båda två, så det blir kanske ingen separation.

Om du gör en ofrivillig abort tror jag att er relation ändå kommer att vara slut. Förtroendet är förbrukat.

Om du behåller och han gör slut, har du förmågan att fixa 4 barn då?

Skönt att tråden inte blev helt överöst av elaka kommentarer.

Ni är väldigt kompatibla uppenbarligen! Era gener passar som handen i handsken. Är era övriga barn friska? Om du vet att ni får starka barn som har en chans att växa upp i en trygg miljö med bra föräldraskap och goda förutsättningar för ett drägligt liv (även med skilda föräldrar) så tycker jag det är synd att ta bort fostret. Om det finns ohälsa bland barnen eller er vuxna så förutsättningarna för ett bra liv är en chansning så bör beslutet luta mot abort. Ni måste sätta er ner och se det stora perspektivet. Inte bara här och nu. Bebisen ligger i din mage i 9månader av sitt liv, resten av tiden måste den ha förutsättningar för ett gott liv, utan risker för genetiska sjukdomar som försvårar för den, eller problem med psyket för att de har föräldrar som bråkar eller har egna psykiska problem. Man måste ha ekonomi, inte bara tänka att det löser sig. Kan ni ge barnet en framtid? Det är ni föräldrar och den miljön ni sätter barnen i som gör de till välmående människor.

Gjort är gjort. Tre barn och inte fyllt 30! Ja du. Nu får man dra hela den här svängen om att ni är två om skyddandet. Om han var så säker borde han klippt sladdarna och du har fått tagit ställning om att fortsätta relationen. Likaså så du borde ha vetat vad som kunde hända om du blev gravid igen. Dagen efter borde du ha förstått att ha tagit själv. Faktiskt klantigt av er båda. Nu sitter du i sitsen. Vad ska du göra? Det vet du innerst inne. Men se för fasen till att skydda dig hädanefter.

Sätt er ner och ta ett allvarligt snack om preventivmedel, graviditeter, relationer mm.

Självklart ska du inte göra abort. Han får ta och växa upp.

Jag fattar inte hur du kunde stanna hos honom efter förra gången...