Vi har trots oegentligheter valt att bo kvar ihop ett tag även om vi pratat om separation till och från. Vi har bott ihop mest för barnens skull. Men jag känner att det inte funkar längre. Hon är otrevlig och psykiskt sjuk sen förra förlossningen, och jag räcker inte till.
Vi råkar ha en villa ihop och två pojkar. Vad fasen händer då om en vill bo kvar i huset? Och om hon börjar gorma om att hon ska ha ungarna oftare?
Vi är inte gifta.
Så många frågetecken. Har du råd att köpa ut henne? Gör det då, om hon vill släppa villan.
Varannan vecka med barnen är ju standardregeln om ingen av er är uppenbart olämplig så gäller ju det.
Du får sätta dig ner med henne och diskutera separation. Separation behöver man ju inte vara överens om, det räcker ju med att 1 av er vill separera.
Hur då köpa ut?
Hur då köpa ut?
Köpte ni villan när ni var tillsammans för att bo i ihop har ni båda rätt till halva marknadsvärdet. Ska någon bo kvar måste den alltså lösa ut den andre. Du kan prata med din bank om det och då kan de också kolla om du har ekonomiska möjligheter att ha kvar huset självt. Annars får du hitta ett annat boende. För barnens skull är det ju bäst om bi inte flyttar vare sig så långt från där ni bor nu, eller så lång ifrån varandra.
Du skriver att mamman är psykiskt sjuk. Är hon det så till den grad att hon inte kan ta hand om barnen själv? Då kanske du ska ansöka om ensam vårdnad och att barnen bor hos dig större delen av tiden. Det kan dock vara svårt att få igenom så förbered dig på en utdragen och smutsig rättsprocess. Är den psykiska sjukdomen mer nåt som du slängde ur dig så är det oftast bäst för barnen med delad vårdnad och varannan veckasboende.
Viktigast av allt. Lägg din egen bitterhet och besvikelse över relationen åt sidan och vänd fokuset till barnen och försök att hitta en så välfungerande relation till mamman som det går.
Hon verkar psyksjuk enligt TS, då blir det ju svårt att ha en välfungerande relation. Hur tänkte du nu?