Ensam på nyårsafton, hur gör ni?

Om du nu har turen att ha vänner som du kan fråga så ska du fan göra det också. Eller fråga barnets kompis föräldrar eller fråga om kompisen vill komma och fira hos dig och ditt barn. Gör inte dig själv till ett offer, det finns tillräkligt många av oss som verkligen är ensamma och inte har någon att fråga ändå. Många skulle bli bjudna på saker om de bara öppnade käften lite.

Jag var med om det för ett antal år sedan, min fru hade gått bort och ungarna var utflugna. Då följde jag med en ungkarlskollega och jobbade på Frälsningsarméns soppkök; där framstod det tydligt att det är skillnad på ensamhet och ensamhet.

Du kanske kan bjuda hem några vänner till dig istället. Om de har planer kan det ju sluta så att de bjuder med dig istället. På så vis har du inte bjudit in dig själv :)

Jag är ensam både på jul och nyår. Mina barn är hos sin pappa.

Är van vid detta laget. Lagar god mat, en halvflaska fint rödvin, ser på filmer. Typ så.

Du kan försöka dricka dig onykter så känns det kanske roligare

Det var inte meningen att provocera någon. Jag förstår att det finns verkligt ensamma personer och att jag ska vara tacksam för att jag har vänner. Det innebär dock inte att det är självklart att jag blir bjuden till deras nyårsfirande. I min ålder (40+) har de flesta fasta traditioner och är man ensamstående passar man inte alltid in.

Risken finns att de bjuder med mig av medlidande eller så får jag nej från alla håll och då känns det ännu deppigare att vara ensam.

De senaste åren har jag gått igenom flera svåra händelser och inte haft ork att underhålla mina vänskapsrelationer. Sedan är det inte så kul att vara den där som har gått igenom så mycket även om jag inte beklagar mig inför andra.

Att volontärarbeta skulle jag faktiskt vara intresserad av. Jag ska kolla upp vilka möjligheter som finns.

Nejdå blev inte provocerad jag tipsade bara

Fan, kör en self-care day! Om du har ett badkar så fixa ljus, skum, badsalt och musik som du tycker om. Peela huden, massera fötterna lite, kom in i lugnet.

Köp ett nytt badlakan eller en badrock och fixa nått mjukt att ha fötterna. En ansiktsmask och en schysst lotion du smörjer in heela kroppen med.

Försök uppskatta dig själv och den du är, vad du har gjort bra hittills i livet och vem du blivit. Att just du tycker om det du tycker om.

Ät något bara för din skull. Om det så är jordärtskockssoppa med bröd, musselsoppa, oxfile eller en fräsch smoothie. Ge dig själv lite kärlek.

Gör det just du tycker om att göra. Läs en bok, sticka, sy, snickra, titta på film, serier, lösa korsord, skruva på en gammal radio. Ta hand om dig själv.

Fundera lite på vad du vill ta med dig in i nästa decennium. Om det finns något du vill göra ännu bättre. Om du älskar och uppskattar dig själv tillräckligt eller om det går att jobba lite med det.

Du är fantastisk i dig själv. Kom ihåg det. Du är värdefull :) god jul & gott nytt år på dig.

Jag firade nyår flera år på egen hand när jag var i 25-30årsåldern. Det är förstås skillnad eftersom det var självvalt, men jag älskade det. Jag brukade köra en storstädning ("ut med det gamla året") och hade på hög musik att städa till (blev ofta Lejonkungen). Sedan tog jag och skrubbade varje köksskåp, förrådet, garderober och liknande, ändå fram till långt efter tolvslaget.

Det som Anonym (ugglan) skrev låter dock väldigt vettigt om du är mer normal än jag.

Tack båda två!

Jag gillar båda förslagen, det kanske blir en kombo.

Helst av allt skulle jag vilja vara långt ute i naturen vid havet och meditera, fast det fungerar hemma också. Jag firade nyår på landet en gång och det var verkligen fint med vargavinter och stjärnklar himmel. Jag föredrar egentligen det framför en fest i stan.

Jag tror att det kändes lite extra deppigt eftersom jag har haft en tung period i övrigt men egentligen är det ju inte så farligt. Jag tror att det som känns svårast är att fira utan mitt barn för första gången men det är ju livets gäng.

God Jul och Gott Nytt År till er också!

Hej!

Jag kommer också vara ensam i år på nyårsafton. Nästan värre än julafton, under vilken jag också är ensam i år.
Har två barn som är hos sin mamma både julafton och nyårsafton. Första året som jag är ensam. Har funderat på vad jag ska göra och jag tänker investera i mig själv. Löpning, vandring, bastu och saker som JAG mår bra av. Försöka tänka på att detta är stunden för MIG och att försöka känna kraft och inte vara ett offer. Tror det är viktigt att avdramatisera dessa högtider (kan vara lättare sagt än gjort). Men, jag ska försöka och jag tror man blir starkare som person efter detta. Meddela gärna hur det går, så gör jag detsamma.

Får förhoppningsvis barnen till nyår.Julen och förra julen var jag ensam nästan hela tiden.Det lär nog bli så i framtiden.Och det är bäst så.Ungarna har rätt till sin pappa och han vill ha dom varje jul.Jag har inte mycket att komma med.

Det har du helt rätt i, både att man måste avdramatisera högtiderna och att man blir starkare. Vandring är som meditation, jag gillar det också, det är bra för själen. Du verkar ha en bra plan för ditt nyår.

Att vara utan barnen måste vara svårt men ni kommer att få många fina dagar under året som kommer.Fast så tänker ju inte barnen. Jag tror säkert att de vill vara hos dig någon jul. Det verkar inte ok att han tar alla jular. Ha det riktigt mysigt med barnen om de kommer till nyår.

Gör sånt du tycker om att göra.

Antingen en skön kväll med lite egenlyx, eller så prata med dina vänner.

Jag har tex en vän som alltid firar med ett gång andra vänner, så vi bjuder ju inte in eftersom vi vet att hon är upptagen.men det innebär inte att hon inte skulle vara välkommen utan har hon inga andra planer skulle hon lyfta luren och "bjuda in sig själv" - hon vet att hon alltid är välkommen här oavsett vad vi gör :)

Tänker att det säkert kan vara så för dig också, med tanke på att du skriver att du brukar fira med dessa vänner så tänker nog de flesta att du är där i år också :)

Liten uppdatering, jag träffade en väninna igår och sa i förbigående att jag inte ska till mina vänner på nyår som jag brukar. Det visade sig att hon ska fira med sin nya partner, vilket man kan förstå. Så det slutade med att hon tyckte lite synd om mig i stället, inte så peppigt.

Jag har ju redan accepterat att det blir så men det är väldigt dålig tajming eftersom jag är rätt deppig nu av flera skäl. Idag var en riktigt tung dag.

Jag förstår förstås att det är stor skillnad på att vara helt ensam och att ha det som jag. Samtidigt är det svårt eftersom när jag väl träffar vännerna så vill jag vara glad och berättar inte hur ensam jag känner mig mellan varven.

Jag vill inte vara den där deppiga personen, särskilt när de känner till allt jag har gått igenom. Jag vill inte bli förknippad med det för egentligen är jag en positiv person.

Just idag känns det jobbigt att jag blir ensam men jag ska hålla fast vid era råd och förslag och försöka avdramatisera situationen.