Gå på begravning för en jag aldrig träffat

Jag tycker det hade varit mer konstigt om du inte gick om ni är ett etablerat par

Inte det minsta konstigt att följa sin partner på begravning.

Jag tror att det anses lämpligast att du kommer. 

God ton att följa med. Du tillhör familjen.

Jag tycker att det låter som en väldigt bra idé att du följer med. 

Tack ska ni ha, jag är inte så inläst på begravningskutym men det känns okej nu. Allt gott!

Jag hade avstått.

Vi har haft ett antal begravningar inom familjen och det anses inte det minsta konstigt om respektive inte deltar. Respektive gör precis som de vill. Personligen föredrar jag begravningar som är mer intima där man samlas kring minnen tillsammans. Det är skillnad mellan begravning och bröllop på det viset.

Ja, du bör gå. Begravningen är till för de levande. Det är din sambos mormor, alltså din svärmors mamma. Att mormor varit dement under lång tid är betydelselöst. Som barnbarn bör han delta och du som hans partner och livskamrat också. Allt annat visar på bristande hyfs och stil.

Inte det minsta konstigt. På båda mina föräldrars begravning dök det upp sambos, makar, barn och bortre led som aldrig träffat dem. Det som däremot kändes lite märkligt men som ändå inte spelade så stor roll var att det kom människor helt utan koppling till någon. 

Jag tycker nyckeln i det hela är att du är bjuden. Alltså är du välkommen och önskad.

Jag hade önskat att min man hade följt med på min mormors begravning. Han hade bara träffat henne en gång visserligen, men det hade varit juste om han hade kunnat vara ett stöd för mig. Begravningar går man inte bara på för att hedra den döde utan för att stötta de anhöriga!

Ja, fast nu har min sambo uttryckligen sagt att han inte behöver något stöd och jag har också skrivit att han inte behöver det i texten du just citerade, så din input var inte särskilt nyttig!

Varför skulle du inte gå, du är ju bjuden? De vill ju ha dig där, de som bjudit in.

Tycker det är lite respektlöst att tacka nej, om din enda anledning är att din kille inte behöver dig där. Går ni bara gemensamt på saker om ni behöver varandra, aldrig för att det kan vara trevligt att umgås?

Som du märker så är inget rätt eller fel. Eller snarare så är det antingen det ena eller det andra beroende på vem du frågar.

I min släkt hade det gått bra vilket som. Det viktigaste är att de närmaste är där (som verkligen kände personen) och hur din sambo känner gällande stöd (där du redan sagt att du inte behöver gå för hans skull).

Jag har förlorat farmor, morfar och mormor under tiden min sambo och jag har varit ihop.

En begravning var han inte med på, en gick han på begravningen men skippade delen efter och en begravning var han bara på fikat efteråt (han var hemma med vår son som bara var några månader under själva akten).

Han hade varit som din sambo om det gällt hans släkt.

En fråga är hur sambons närmaste släktingar ställer sig till om du är med eller ej. Tror du att det inte spelar någon roll gör du det som känns bäst för dig. Om du tror att de verkligen uppskattar att ha dig där är det kanske bra att gå med tanke på er relation i framtiden.

Det skrev jag ju i rubriken, jag har aldrig träffat henne. Det är min andra anledning. Skulle hon velat ha mig där, bjuder de mig för att det är artigt? Jag har ingen aning.

Jag ser inte en begravning som "nu ska vi ha trevligt och umgås" och att du använder ordet bara och aldrig på det där sättet om min relation samtidigt som du drar en parallell till en begravning är osmakligt och jag häpnas över hur efterblivna människor är.

Ja, tack för att du lyfte vissa aspekter.