• Anonym (Anony­m)
    Mon 27 Jan 2020 08:57
    353 visningar
    12 svar
    12
    353

    Överreagerar jag?

    Min sambo och jag har bestämt oss för att separera. Vi har en 7-månaders bebis ihop och de senaste 2 veckorna har han varit pappaledig medan jag gått in och jobbat extra. Stör mej på att han är ute på barnvagnspromenader, fika och lunch med sin tjejkompis, som jag för övrigt aldrig gillat särskilt mycket. För det första är hon väldigt ung och har varit allmänt skum mot mejade ggr vi setts. Är också övertygad om att det är nåt mer än vänskapligt mellan dem, men om jag mot förmodan skulle ha fel är det fortfarande pappa med en annan kvinna ur vår sons perspektiv och jag tycker det är för tidigt för sånt. Fattar inte varför han inte kan träffa lite andra föräldrar istället, gå på öppna förskolor eller nåt. Eller överanalyserar jag? Hur hade ni reagerat?

  • Svar på tråden Överreagerar jag?
  • Anonym (Zaq)
    Mon 27 Jan 2020 09:05
    #1
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-27 08:57:08 följande:

    Min sambo och jag har bestämt oss för att separera. Vi har en 7-månaders bebis ihop och de senaste 2 veckorna har han varit pappaledig medan jag gått in och jobbat extra. Stör mej på att han är ute på barnvagnspromenader, fika och lunch med sin tjejkompis, som jag för övrigt aldrig gillat särskilt mycket. För det första är hon väldigt ung och har varit allmänt skum mot mejade ggr vi setts. Är också övertygad om att det är nåt mer än vänskapligt mellan dem, men om jag mot förmodan skulle ha fel är det fortfarande pappa med en annan kvinna ur vår sons perspektiv och jag tycker det är för tidigt för sånt. Fattar inte varför han inte kan träffa lite andra föräldrar istället, gå på öppna förskolor eller nåt. Eller överanalyserar jag? Hur hade ni reagerat?


    Hon kan mycket väl vara skum, men eftersom ni separarerar får han väl hållas. Vid sju månader får man inte ut så mycket av öppna förskolan ändå.
  • Anonym (Gör)
    Mon 27 Jan 2020 09:16
    #2

    Han ska göra det han känner för, ni är inget par längre. Självklart kan du tycka när han har med sig ert gemensamma barn, dock behöver han inte lyssna. 

  • Mon 27 Jan 2020 10:33
    #3

    Vet att det känns jobbigt om ens partner går vidare snabbt efter att man har separerat! Man känner sig väldigt utbytbar liksom!

    MEN ni har gjort slut och han gör vad han vill, så länge det inte går ut över ert barn såklart!
    Och en 7-månaders far inte på något vis illa av att han träffar sin kompis/tjej och gör saker ihop med henne.

  • Anonym (Anony­m) Trådstartaren
    Mon 27 Jan 2020 10:47
    #4

    Tack för era synpunkter! Jag bryr mej egentligen inte om vad HAN gör och vilka han umgås med, men att vår son redan ska få en plastmamma innan vi ens flyttat isär känns inte bra.

  • Anonym (B)
    Mon 27 Jan 2020 10:48
    #5
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-27 08:57:08 följande:

    Min sambo och jag har bestämt oss för att separera. Vi har en 7-månaders bebis ihop och de senaste 2 veckorna har han varit pappaledig medan jag gått in och jobbat extra. Stör mej på att han är ute på barnvagnspromenader, fika och lunch med sin tjejkompis, som jag för övrigt aldrig gillat särskilt mycket. För det första är hon väldigt ung och har varit allmänt skum mot mejade ggr vi setts. Är också övertygad om att det är nåt mer än vänskapligt mellan dem, men om jag mot förmodan skulle ha fel är det fortfarande pappa med en annan kvinna ur vår sons perspektiv och jag tycker det är för tidigt för sånt. Fattar inte varför han inte kan träffa lite andra föräldrar istället, gå på öppna förskolor eller nåt. Eller överanalyserar jag? Hur hade ni reagerat?


    Jag tror faktiskt inte detta handlar om barnet, om han träffar henne eller någon annan spelar ju inte så stor roll för barnet. Däremot känns det väl inte så kul för dig att han träffar en annan tjej så snabbt.


  • Anonym (Gör)
    Mon 27 Jan 2020 11:32
    #6
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-27 10:47:17 följande:

    Tack för era synpunkter! Jag bryr mej egentligen inte om vad HAN gör och vilka han umgås med, men att vår son redan ska få en plastmamma innan vi ens flyttat isär känns inte bra.


    Vad bra, prata med honom om det!
  • Anonym (qwert­y)
    Mon 27 Jan 2020 11:58
    #7

    Ja du överreagerar. 

    Du skyller på att ditt barn inte ska behöva träffa den här tjejen, när det egentligen är du som har problem. Ditt barn tar inte skada av det så länge pappan finns där. 

    Ni är inte ett par längre och du kan ha massor med åsikter om vad han gör och inte gör, men det är inte din business längre. Även om ni har barn tillsammans så kan du inte bestämma vad han ska göra när han är med barnet. Så länge barnet inte far illa så klart, och det gör det inte i den här situationen. 

  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Mon 27 Jan 2020 12:17
    #8

    Ja du överreagerar. Vid vilken ålder anser du det är lämpligt att föräldrar får ha vänner av motsatt kön...? Vad gör man till dess, har separata middagar när man bjuder över sina vänner kanske? Absurt.

    Han är ledig och har tråkigt, hon är tydligen också ledig och håller honom sällskap. Lämpligheten kan diskuteras utifrån hur gosiga de verkar men det är en helt annan sak.

    Bra att ni ska separera. Barnet skulle inte må bra i ett hushåll där det finns en så giftig stämning.

  • Anonym (Anony­m) Trådstartaren
    Mon 27 Jan 2020 12:39
    #9
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2020-01-27 12:17:06 följande:

    Ja du överreagerar. Vid vilken ålder anser du det är lämpligt att föräldrar får ha vänner av motsatt kön...? Vad gör man till dess, har separata middagar när man bjuder över sina vänner kanske? Absurt.

    Han är ledig och har tråkigt, hon är tydligen också ledig och håller honom sällskap. Lämpligheten kan diskuteras utifrån hur gosiga de verkar men det är en helt annan sak.

    Bra att ni ska separera. Barnet skulle inte må bra i ett hushåll där det finns en så giftig stämning.


    Har aldrig haft några problem med att min partner har vänner av motsatt kön. Bara med henne. Har bara svårt med män som behandlar sina kvinnliga vänner annorlunda än sina manliga.
  • Anonym (Kvinn­a 39)
    Mon 27 Jan 2020 12:44
    #10
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-27 12:39:20 följande:
    Har aldrig haft några problem med att min partner har vänner av motsatt kön. Bara med henne. Har bara svårt med män som behandlar sina kvinnliga vänner annorlunda än sina manliga.
    Jo jag förstår tanken med att det är just den där tjejen, att det finns lite frågetecken, men ditt barn ser ju verkligen inte den distinktionen! På din trådstart låter det mer som "barnet ser pappa med en kvinna som inte är mamma och det är fel!", det vänder jag mig mot.

    Sedan är det så att män (och kvinnor!) behandlar sina vänner annorlunda, även om man inte tänker på det. Jag hör direkt om min man pratar med en man eller kvinna i telefonen på hans tonfall osv och jag tilltalar inte mina väninnor på samma sätt som mina manliga vänner. Det har inte med intresse att göra utan om att män och kvinnor har olika konversationsstilar och att man anpassar sig till den man pratar med.
  • Anonym (??)
    Mon 27 Jan 2020 12:54
    #11
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-27 12:39:20 följande:
    Har aldrig haft några problem med att min partner har vänner av motsatt kön. Bara med henne. Har bara svårt med män som behandlar sina kvinnliga vänner annorlunda än sina manliga.
    Så det här är ingen ny bekantskap (dvs en ny dejt som han blev kär i och dumpade dig?) utan det är någon han känt sedan tidigare? Oavsett vad de har ihop eller inte så är det väl lite annorlunda då. Han hade kanske umgåtts med henne vare sig han hade barn eller ej? 
  • Anonym (B)
    Mon 27 Jan 2020 12:59
    #12
    Anonym (Anonym) skrev 2020-01-27 12:39:20 följande:
    Har aldrig haft några problem med att min partner har vänner av motsatt kön. Bara med henne. Har bara svårt med män som behandlar sina kvinnliga vänner annorlunda än sina manliga.
    OK, så det har med henne att göra, inte barnet.

    Ja, nu har ni ju gjort slut, så nu behöver du inte reta dig på hur han behandlar sina kvinnliga vänner.
Svar på tråden Överreagerar jag?