• Wed 19 Feb 2020 08:44
    391 visningar
    3 svar
    3
    391

    Superlat bonusbarn. Vad göra?

    Min sambo har en son 23 år som är så lat så mitt blod kokar. Millenial, såklart, in i fingerspetsarna, snowflake, lat.

    Jag bor i egen bostadsrätt och har hjälpt min sambo att flytta från sin hyresrätt i ett dåligt område och också hon köpa en bostadsrätt som ligger i stadens bättre område. Vi äger den lägenhet (officiellt) 50-50 för hon hade inte möjlighet att köpa den ensam. Min sambo och hennes son är mantalskrivna i den bostadsrätten men hon är rätt mycket hemma hos mig. Sonen "äger" 5% av "deras" bostadsrätt så att allt ska vara enligt konstens alla regler.

    Problemet är att sonen är fullständigt verklighetsfrånvänd, han bor i stadens fina kvarter men betalar inte för sig. Mamman är precis som jag en riktig kämpe, vi har "arbete" präntad i DNA:t, man SKA jobba, man ska betala för sig, man ska bära sin egen vikt, etc, etc.

    De första åren sen 2014 gjorde sonen ingenting, levde på socialen och pengar från mamma. Mamman älskar såklart sin son och ställer INGA krav vilket i mina ögon är att skapa en svag man. Så jag pratade allvar med honom för 2 år sedan och han började jobba 40-50% vilket (såklart) är oerhört ansträngande för en millenial. Han betalar en pytteliten summa för att bo i lägenheten som är dyr och har massa lån som mamman ensam aldrig skulle klara av.

    När flyttet skulle ske från hyresrätten till bostadsrätten tjatade mamman på honom i 3 månader att han skulle förbereda och packa sina grejer. Han gjorde såklart ingenting åkte utomlands och vi fick slita som djur med alla hans grejer, hyra gubbar, hyra lastbil, etc. Jag skällde ut honom som bara den men han bara rycker på axlarna.

    Han skulle nyligen lämna ett brev till styrelsen en dag, han lovade att göra det samma dag det tog en vecka med problem som följd.

    Jag kallade honom hem en dag och talade klarspråk: för mig som man är det skamligt att du lever på en kvinnas pengar, du har ingen aning om varför du får bo i stadens fina kvarter, du tar det för givet men är ansvarslös och aningslös.

    Jag har gett honom till Juni för att skaffa ett heltidsjobb fastanställning så han så småningom kan ta ett banklån på lägenheten och avlasta mamman. Annars säljer vi den bostadsrätten så får han hyra ett rum i ett sämre område och betala dubbelt så mycket som han betalar nu.

    Min sambo verkar stå på min sida: "bra att du ställer krav fär mig lyssnar han inte på". Situationen påverkar vår relation för han är hennes son och hon älskar ju honom, men hon jobbar 120-130% (det är brist på folk i hennes yrke och hon blir kallad ofta) och hon tycker att det är roligt att jobba. Hon är både överarbetad och överbelånad. Både hon och jag är sådana som ÄLSKAR att jobba och känna oss produktiva därför är det extra irriterande med en sån millenial.

    Vill få alla era tips om hur jag ska agera för att ändra situationen på bästa sätt.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2020-02-19 09:08
    Den enda orsaken till att jag ställer krav är att jag har bidragit med halva beloppet till den lägenheten han bor i. Den dag som jag inte längre är involverad i den lägenheten får han göra som han vill och som hon accepterar, men så länge han utnyttjar mig också kommer jag inte att tolerera det.

    Mamman gör som så många ensamma mammor, "stackars liten", etc etc men han är det facto en vuxen man och det hade irriterat mig lika mycket om han hade varit min egen son. Än så länge har det inte gått ut över mig och min sambos relation, än så länge stöttar hon mig i att jag hjälper att ställa krav på sonen, men man vet hur det är, det kan komma att påverka relationen. Hon behandlar honom som en bebis.

    Jag har sagt till sonen "jag är inte din far och vill inte heller spela det, du får leva ditt liv som du vill om du inte utnyttjar oss men så länge du lever på VÅR ansträngning så kommer jag vara en pain in the ass tills du skärper dig". Den dag jag inte längre är involverad i den lägenheten skiter jag i om han slösar sitt liv inte studerar och arbetar så lite som möjligt. Men så länge han utnyttjar mig: "it's my way, or the highway".

    Ge mit konstruktiva tips tack.

  • Svar på tråden Superlat bonusbarn. Vad göra?
  • Wed 19 Feb 2020 09:59
    #1
    -2

    Du har ingen rätt att komma med krav på en vuxen man. Är du så dum att du bidragit till lägenheten får du stå ditt kast, men det betyder inte att du har köpt dig rätten att lägga dig i hans liv.

    Ni har redan ställt ett krav, det enda ni gör nu är att invänta vad han tänker ta sig till.

    Du klagar på att mamman är så svag, men du är inte bättre själv. Du låter honom inte heller växa upp utan sätter ner foten och talar om vad han ska göra. Enda sättet är att han får göra sina misstag själv, tyvärr.

  • Wed 19 Feb 2020 10:13
    #2
    +2

    Det bästa hade ju varit att skriva ett hyreskontrakt med honom. Men det kanske inte gå eftersom har äger en liten del av lägenheten? Med ett kontrakt hade man kunnat ställa mer krav- och även kasta ut honom om han inte följer det.

    Märkligt med personer som har så liten respekt för sina föräldrar och deras resurser.

    Om din sambo ändå är mest hos dig så skriv samboavtal och flytta ihop på riktigt. Sälj den andra lägenheten så får sonen stå på lånen alternativt flytta till hyreslägenhet.

    Eller kan ni inte sälja för då måste han få sina 5% av värdet? (Jag utgår här ifrån att han faktiskt inte bidragit med några pengar utan bara blivit skriven som ägare till 5%)

  • Wed 19 Feb 2020 10:27
    #3
    Hönshjärna skrev 2020-02-19 10:13:57 följande:

    Det bästa hade ju varit att skriva ett hyreskontrakt med honom. Men det kanske inte gå eftersom har äger en liten del av lägenheten? Med ett kontrakt hade man kunnat ställa mer krav- och även kasta ut honom om han inte följer det.

    Märkligt med personer som har så liten respekt för sina föräldrar och deras resurser.

    Om din sambo ändå är mest hos dig så skriv samboavtal och flytta ihop på riktigt. Sälj den andra lägenheten så får sonen stå på lånen alternativt flytta till hyreslägenhet.

    Eller kan ni inte sälja för då måste han få sina 5% av värdet? (Jag utgår här ifrån att han faktiskt inte bidragit med några pengar utan bara blivit skriven som ägare till 5%)


    Tack för ditt positiva svar. Han äger en liten del av lägenheten för reglernas skull men har ett skuldebrev till mamman på samma belop, han har inte bidragit med 1 krona. Vi kan utan problem sälja lägenheten och det är det som jag framfört i mitt ultimatum till honom. Så länge han parasiterar på oss är det vi som bestämmer. Tyvärr som så många ensamstående mammor (inte riktigt deras fel) har de en liten hitler hemma som styr och ställer.
Svar på tråden Superlat bonusbarn. Vad göra?