Jag är gravid men min sambo vill att vi gör abort

Ni bor ihop och har en stabil relation, skriver du. Tror du har missuppfattat vad "stabil" är. Han känner sig ju fram fortfarande.

Självklart är det inte bara tiden som är fel för honom. Han tycker det är för tidigt i relationen och då betyder det att han anser att er relation inte är redo. Han vill bli mer säker på ert förhållande och känner inte att ni som par är redo. Du känner att er relation är stabil nog för barn men du vet ju inte hur han känner för dig.

Han säger indirekt att han inte vet om han vill leva med dig i framtiden.

Du kan självklart behålla! Men du bör vara medveten om att han inte känner likadant och att risken för separation därför är kraftigt förhöjd. Speciellt då den enorma pressen som ett barn sätter på relationen ofta kräver två villiga parter. Är du ok med att bli ensam förälder? Är du ok med styvmammor, styvsyskon och varannanvecka i framtiden?

Ja det är ditt beslut och du har rätt att göra som du vill, även om det inte skulle vara vad han vill. Men risken för separation och (i bästa fall) varannan-vecka boende från dag 1 av barnets liv är ju kraftigt förhöjd om ni inte är överens.

Du låter som att du känner dig säker på relationen men det låter inte på det du beskriver som att han är lika säker på att det är dig som han vill bilda familj med och bli gammal med...

Det kommer dock inte vara tal om varannan vecka boende från dag 1 i barnets liv, även dom separerar. Första åren kan ett barn inte vara i från sina föräldrar så länge som en hel vecka. Bara för att förtydliga..

Naturligtvis är det så. Jag skrev lite väl fort där..

Men huvudpoängen gick nog fram

Tack för ditt svar. Det gör ont att läsa att det tolkas som att han är osäker på mig.

Jag frågade honom rakt ut om han är säker på att det är mig han vill leva med och han hävdar att det är det. Att det inte är anledningen till att han inte vill fortsätta denna graviditet utan att det bara beror på att han inte är redo.

Jag känner mig så maktlös och förkrossad, vill inget hellre än att han ska förstå det fina i att vi är gravida och att han ska känna att han vill ha detta barn med mig.

Jag är jätterädd att förlora honom i det här. Att jag tar ett ensamt beslut som leder till att vår relation inte håller.

Han säger att det är mig han vill spendera livet med, men att anledningen till att han inte vill behålla denna graviditet är för att han inte är redo. Jag vet inte vad jag ska tro eller tycka. Blir så extremt ledsen över att han väljer att känna så mycket negativt kring detta.

Ta lite tid och landa i detta nu, båda två. Fundera lite på varsitt håll.

Våra tre barn har varit så planerade de kan bli (IVF), men ändå har vi båda varit lite småskraj när det positiva resultatet är där. När det då är helt oplanerat gissar jag att denna känsla är ännu starkare.

Däremot håller jag helt med dig om att det skulle kännas HELT fel att göra abort, för att försöka skaffa barn senare på året. Vad är det för magiskt som kommer hända på 10 månader? Hur kommer han/du känna om det sedan inte alls går att bli gravid särskilt lätt när ni väl vill försöka?

Men som sagt, ni har tid att fundera igenom detta.

Jag hade aldrig nånsin gjort abort om jag inte till 110% velat. Du kommer ångra dig.

Jag är benägen att hålla med. Det är så trist när alla trådarna om abort-ånger kommer...