Jag tog de första nätterna själv, välling innan läggdax, erbjöd vatten under natten... det var inte lätt! Min son var först jätteledsen. Jag låg bredvid och tröstade, höll om och sjöng, men det blev bättre och bättre för varje natt. Efter några nätter fick han sova med min mamma och då var det inte några problem alls. Han vaknade ju då och då men nöjde sig med att hon strök honom på huvudet och sjöng för honom. Första gången vi försökte sluta amma, när han var 10 mån tänkte jag att vi kunde ha kvar lite mysamning på morgonen men det var först när vi slutat med det också och tog hjälp av min mamma, vid 11,5 mån som det gick bra. Då började han sova mycket bättre på nätterna! Det var det där med sömnen som var det stora problemet för oss. Han kunde inte somna om utan bröstet och jag började känna mig rejält sliten av att inte få sova. Nu är han 13 mån och vaknar max 1-2 ggr per natt och sover ibland hela nätter. Det känns helt fantastiskt att få sova! Jag kännner mig som en ny människa.