Är lite nyfiken på att höra hur ni som har kustnära sommarbostäder gör med vänner som sällan hör av sig under vinterhalvåret men sedan gärna ?kommer förbi? på sommarhalvåret till ?ert fina ställe??
Min killes föräldrar köpte en sommarstuga 2017, och har defenitivt märkt av detta. Å ena sidan har man mindre förpliktelser och mer fritid under sommaren, men å andra sidan - skulle de alls hört av sig om de inte köpt stugan? Vidare så tas det ofta för givet att de ska vara välkommna förbi på middag, eller så vill de bo över under en helg eller vecka, och tar för givet att man ska råda med mat och sovplats för dem utan att de bidrar med annat än hjälp till middagen. Oftast umgås de heller inte alls med dem under dagarna heller, utan gör saker på sitt håll, för att sedan sitta på verandan och dricka för mycket.
De säger numera oftast nej då dessa "vänner" dyker upp, oftast med ett "vi behöver egentid och vara för oss själva/komma ifrån" och om de gillar personerna erbjuder de att umgås då de kommit "tillbaks till civilisationen"- ett lagom artigt och mellanmjölkigt nekande. Vänner ska kunna ta ett nej, även om de får bli besvikna, annars är det deras problem.
Är både underhållande och lite tragiskt hur genomskinliga vissa av dessa personer verkar vara.
Enorm igenkänning på allt du skriver. Lite skönt ändå att höra att andra upplever samma sak. Några bekantas bekanta, som också har havsnära sommarställe, brukar säga att de som är vana vid att själva ha gäster är de bästa gästerna. Då vet man hur det är att vara värdpar och vad man som sådan önskar att gästerna gör.