• Thu 26 Mar 2020 01:02
    240 visningar
    7 svar
    7
    240

    Hur har ni det med partnern?

    Jag har ett problem med min man! Vi är gifta och har barn. Men jag litar inte på han. Då menar jag inte att jag tror att han kan vara otrogen. Jag menar att han aldrig ställer upp för mig. Det kan vara om allt, att han ska hjälpa mig med påsar från tunnelbanan efter jag storhandlat. Hjälpa mig bära tunga grejer när jag va gravid. Följa med mig till saker som hade tyckt va kul. Tex när vi shoppar så har han som regel att han följer med in i Max 2 butiker. Sen så lämnar han mig där ensam och bryr sig inte om jag blir upprörd. Har hänt jätte många gånger också när vi storhandlar att han blir för uttråkad och bara gå. ( när jag storhandlar tar det 1-1.5h ) Eller något enkelt som att han ska köpa nånting på vägen hem från jobbet. Det blir alltid ett nej från hans sida, men från min sida kräver han alltid ett ja. Är så trött på hans själviska och lata sidan! Någon mer som har problem med sjäviska partners?

  • Svar på tråden Hur har ni det med partnern?
  • Thu 26 Mar 2020 06:59
    #1

    Jag förstår inte riktigt problemet.

    Om han inte uppskattar att gå i affärer så får han väl stanna hemma?

    Storhandla i 1-1.5h hade nog vem som helst tröttnat på, beställ hemkörning eller handla själv och be honom hjälpa till att bära hem när du är färdig.

    Man kan begära att ens partner hjälper till med nödvändiga saker men inte onödiga

    Är du missnöjd så får du ju tacka för dig eller prata med honom och se var problemet ligger.

  • sextio­talist
    Thu 26 Mar 2020 09:40
    #2

    Du får börja sätta gränser kring dig själv. Börja med att endast säga ja till det du anser är viktigt. Annars så är det nej.

    Det du vet att han är totalt ointresserad av, skippa det..

    Gör trevliga saker med dina vänner och era barn, räkna bort honom. Då slipper du lägga energi på att han bara säger nej.

  • Thu 26 Mar 2020 09:47
    #3
    sextiotalist skrev 2020-03-26 09:40:15 följande:

    Du får börja sätta gränser kring dig själv. Börja med att endast säga ja till det du anser är viktigt. Annars så är det nej.

    Det du vet att han är totalt ointresserad av, skippa det..

    Gör trevliga saker med dina vänner och era barn, räkna bort honom. Då slipper du lägga energi på att han bara säger nej.


    Jag vet men tex att handla, det är ju något man måste göra och jag hade jätte gärna viljat skippa att dra barnvagn och bära på 6-7 kassar och blöjor. Men har tror ju typ att det är ett fritidsintresse för mig! Jag blir bara så besviken att han aldrig kan hjälpa till när han ser att jag verkligen behöver. Står och kolla på när jag bär upp massa kassar. Eller lämnar mig ensam i köpcenter. Har tyvärr inte fått några vänner där jag bor än. Vi har flyttat 500 mil. Hoppas jag hittar några trevliga när jag börjar jobba.
  • Thu 26 Mar 2020 09:50
    #4
    Moder1 skrev 2020-03-26 06:59:50 följande:

    Jag förstår inte riktigt problemet.

    Om han inte uppskattar att gå i affärer så får han väl stanna hemma?

    Storhandla i 1-1.5h hade nog vem som helst tröttnat på, beställ hemkörning eller handla själv och be honom hjälpa till att bära hem när du är färdig.

    Man kan begära att ens partner hjälper till med nödvändiga saker men inte onödiga

    Är du missnöjd så får du ju tacka för dig eller prata med honom och se var problemet ligger.


    Problemet är att han hjälper aldrig till att handla för han tycker det är tråkigt och jobbigt. Så det är jag som alltid får bära 6-7 kassar och massa böjer och dra barnvagn medans han sitter hemma och kollar tv. När jag väll kommer fram kan han inte ens hjälpa mig bära upp sakerna. Vi ska ju vara ett team. Men det känns inte så. Sen när han vill dra till mediamarkt eller till några affärer han tycker är roligt då kan han gå i flera timmar och jag följer med, med ett glatt humör. Men när han ska följa med mig och tex leta efter jeans så är han bara irriterad hela tiden och efter 40 minuter vill han gå. Tycker inte man gör så mot sin partner. Och det är inte lätt heller att ? skippa göra det med han?.
  • LFF
    Thu 26 Mar 2020 10:17
    #5
    Gravid99 skrev 2020-03-26 09:47:15 följande:
    Jag vet men tex att handla, det är ju något man måste göra och jag hade jätte gärna viljat skippa att dra barnvagn och bära på 6-7 kassar och blöjor. Men har tror ju typ att det är ett fritidsintresse för mig! Jag blir bara så besviken att han aldrig kan hjälpa till när han ser att jag verkligen behöver. Står och kolla på när jag bär upp massa kassar. Eller lämnar mig ensam i köpcenter. Har tyvärr inte fått några vänner där jag bor än. Vi har flyttat 500 mil. Hoppas jag hittar några trevliga när jag börjar jobba.
    Varför tar du med dig barnet till affären om han är hemma? Den som är hemma får ta hand om barnet. Barnet har inget utbyte av att vara med i affären.

    Ryt i åt honom att hjälpa till att bära när du kommer hem med kassarna.

    Som någon sa på tv: Behöver du hjälp, säg till.
  • Anonym (shopp­inglis­tan)
    Thu 26 Mar 2020 10:34
    #6

    Turas om varannan vecka. En är hemma med barnen, den andra handlar.

    Man planerar mat för en vecka åt gången och utgår från en standard-inköpslista för veckan ( så många paket blöjor, så mycket mjölk, så mycket bröd osv) samt skriver upp de extrasaker som behövs för varje middag bredvid.

    Hela familjen ska vara med när listan görs (över en frukost eller lunch på helgen gör vi den), den som inte säger ifrån vad den vill ha då till nästa vecka kan inte gnälla sen om något blir glömt. Och barn som inte säger vad de vill äta på "sin" matdag får äta vad det blir, utan gnäll.

    Så har vi gjort i 20+ år redan.

  • IngGaa­rd
    Thu 9 Apr 2020 07:00
    #7

    Utåt sett har vi det mycket bra, vi är väl ihoppratade om vad vi vill utstråla, vi brukar säga att vi är ett företag. Vi säger alltid att vi aldrig grälar och att vi alltid är helt överens, vi är aldrig osams. Då får vi ett övertag mot vårat umgänge, vi vet ju att alla grälar emellanåt.

Svar på tråden Hur har ni det med partnern?