• Mandel

    Pappan skickar personal m sonen till sjukhuset istället för att be mig!?!

    Måste bara fråga om någon mer har varit med om något liknande då jag upplever detta som så otroligt löjligt lågt korkat...

    Det är 1 år sedan vi skilde oss. Ingen otrohet inblandad och ingen mer än x-maken blev förvånad över att jag ville skilja mig efter 25 år. Hade varit dåligt i många år...
    Han har träffat en ny och hon har i princip redan flyttat in efter några månaders dejtande så han borde ju vara stolt och lycklig kan jag tycka.
    (Jag har inte presenterat någon ny.)
    Han har otroligt svårt för att kommunicera med mig och när vi hämtar/lämnar barn - vi har varannan vecka, så kan han knappt titta på mig. Han försöker ta allt via barnen istället för att ta det direkt med mig.
    Jag trodde att vi ändå skulle kunna fungera skapligt normalt med varandra och speciellt inför barnen med tanke på alla år vi levt ihop, men jag hade fel på den punkten. 
    Barnen är väl medvetna om att både pappa och hans nya och hennes barn är hjärtligt välkomna i mitt hus eftersom de är en del av mina barns liv, men de är också fullt medvetna om att jag inte är välkommen innanför dörren hos pappa...

    Nu börjar jag dock sura ihop på detta tramsande från hans sida. Det är våra barns bästa det handlar om och då får han faktiskt ta och skärpa till sig.
    Droppen blev igår. Det är pappavecka och sonen har en tid på sjukan idag och när jag pratade med sonen igår så berättade han att pappa är sjuk så då ska en av pappas anställda följa med sonen till sjukan på undersökningstiden!!!
    Varför i h-vete hör han inte av sig till mig och ber mig åka till sjukan med sonen???
    Det är ju mitt barn och inte personalens barn. Mitt ansvar!

    Har någon annan varit med om något liknande???

    Eller är jag bara löjlig som reagerar över huvudtaget?


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Svar på tråden Pappan skickar personal m sonen till sjukhuset istället för att be mig!?!
  • Bjoer

    Han löste problemet utan att behöva störa dig på din barnfria vecka. Vad är problemet?

    Förövrigt är det inte jättekonstigt att han inte vill kommunicera lika mycket med dig som du med honom, eller att han inte vill ha besök men du kan bjuda in dem båda. Det var du som ville ha skiljsmässa. Har var t.o.m. förvånad, efter 25 år, skriver du. Antaligen försöker han komma över dig och vill därför ha så lite kontakt som möjligt.

  • Pope Joan II
    Mandel skrev 2020-04-03 08:34:28 följande:

    Måste bara fråga om någon mer har varit med om något liknande då jag upplever detta som så otroligt löjligt lågt korkat...

    Det är 1 år sedan vi skilde oss. Ingen otrohet inblandad och ingen mer än x-maken blev förvånad över att jag ville skilja mig efter 25 år. Hade varit dåligt i många år...
    Han har träffat en ny och hon har i princip redan flyttat in efter några månaders dejtande så han borde ju vara stolt och lycklig kan jag tycka.
    (Jag har inte presenterat någon ny.)
    Han har otroligt svårt för att kommunicera med mig och när vi hämtar/lämnar barn - vi har varannan vecka, så kan han knappt titta på mig. Han försöker ta allt via barnen istället för att ta det direkt med mig.
    Jag trodde att vi ändå skulle kunna fungera skapligt normalt med varandra och speciellt inför barnen med tanke på alla år vi levt ihop, men jag hade fel på den punkten. 
    Barnen är väl medvetna om att både pappa och hans nya och hennes barn är hjärtligt välkomna i mitt hus eftersom de är en del av mina barns liv, men de är också fullt medvetna om att jag inte är välkommen innanför dörren hos pappa...

    Nu börjar jag dock sura ihop på detta tramsande från hans sida. Det är våra barns bästa det handlar om och då får han faktiskt ta och skärpa till sig.
    Droppen blev igår. Det är pappavecka och sonen har en tid på sjukan idag och när jag pratade med sonen igår så berättade han att pappa är sjuk så då ska en av pappas anställda följa med sonen till sjukan på undersökningstiden!!!
    Varför i h-vete hör han inte av sig till mig och ber mig åka till sjukan med sonen???
    Det är ju mitt barn och inte personalens barn. Mitt ansvar!

    Har någon annan varit med om något liknande???

    Eller är jag bara löjlig som reagerar över huvudtaget?


    Jag tycker inte att du är löjlig som reagerar över detta, men du får nog se det som ett resultat av att ni inte lyckats få till en god efteräktenskaplig relation. Han vill uppenbarligen inte uppföra sig på ett sätt som era barn hade haft nytta och gagn av och då är det inte så mycket som du kan göra åt den saken. Då blir det "hans vecka, hans val" av det och det innebär i förlängningen att situtioner som den du beskriver här uppstår. Trist men inget att göra åt, om han nu inte själv bestämemr sig för att förändra sitt beteende.
  • Anonym (S)

    Konstigt, i andra trådar får folk skäll för att de inte ordnar saker själv på sin vecka, det skrivs ofta "hens vecka, hens problem att lösa". Nu gör TS man just detta, fixar det själv. Men oj, d et skulle han inte gjort tydligen.

    TS, du kan vara lugn, ert barn tar inte skada av att någon följer med. Detta är konsekvensen av att ni inte kan kommunicera kring era barn.

  • Mandel
    Anonym (S) skrev 2020-04-03 09:03:32 följande:

    Konstigt, i andra trådar får folk skäll för att de inte ordnar saker själv på sin vecka, det skrivs ofta "hens vecka, hens problem att lösa". Nu gör TS man just detta, fixar det själv. Men oj, d et skulle han inte gjort tydligen.

    TS, du kan vara lugn, ert barn tar inte skada av att någon följer med. Detta är konsekvensen av att ni inte kan kommunicera kring era barn.


    Jag vet att barnet inte tar skada då jag vet vem som följer med och det är en superbra man. Det är inte det som det handlar om.
    Jag tycker mer att det är mitt barn och mitt ansvar och i min värld handlar det om barnen och inte vems vecka det är. För mig skulle det självklara valet vara att be pappan om det skulle köra ihop sig under mina veckor. 

    Jag kan kommunicera, men det är svårt när medspelaren inte vill.
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Anonym (S)
    Mandel skrev 2020-04-03 09:18:36 följande:
    Jag vet att barnet inte tar skada då jag vet vem som följer med och det är en superbra man. Det är inte det som det handlar om.
    Jag tycker mer att det är mitt barn och mitt ansvar och i min värld handlar det om barnen och inte vems vecka det är. För mig skulle det självklara valet vara att be pappan om det skulle köra ihop sig under mina veckor. 

    Jag kan kommunicera, men det är svårt när medspelaren inte vill.
    Precis, du vet att han inte kan kommunicera, ändå blir du förvånad. Du känner kanske inte honom så bra, trots allt.

    När du beskriver honom, hur han agerar efter er skilsmässa, så blir det ju bara logiskt att han sköter det på detta sätt. Utom för dig. Som borde känna honom.
  • Bjoer
    Mandel skrev 2020-04-03 09:18:36 följande:
    Jag vet att barnet inte tar skada då jag vet vem som följer med och det är en superbra man. Det är inte det som det handlar om.
    Jag tycker mer att det är mitt barn och mitt ansvar och i min värld handlar det om barnen och inte vems vecka det är. För mig skulle det självklara valet vara att be pappan om det skulle köra ihop sig under mina veckor. 

    Jag kan kommunicera, men det är svårt när medspelaren inte vill.
    Fast jag tror nog du helt enkelt får acceptera att saker inte löses på det sätt du tänkte när det inte är din vecka. Släpp kontrollen lite.
  • Mandel
    Bjoer skrev 2020-04-03 09:24:30 följande:
    Fast jag tror nog du helt enkelt får acceptera att saker inte löses på det sätt du tänkte när det inte är din vecka. Släpp kontrollen lite.
    Jag vet, men jag blir bara så besviken över att vi inte kan hantera detta som vuxna människor. 
    Att det inte är barnen som är fokus utan att man ska vara "kränkt" och agera utifrån det.
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Anonym (Hold my beer)
    Mandel skrev 2020-04-03 09:18:36 följande:
    Jag kan kommunicera, men det är svårt när medspelaren inte vill.
    Och den enda som blir förvånad över detta är ts...
  • Anonym (inte orimligt)
    Mandel skrev 2020-04-03 09:31:12 följande:
    Jag vet, men jag blir bara så besviken över att vi inte kan hantera detta som vuxna människor. 
    Att det inte är barnen som är fokus utan att man ska vara "kränkt" och agera utifrån det.
    Detta behöver dock inte innebära att barnet inte var i fokus. Pappa kom ihåg tiden för undersökningen och löste så att en bra kollega kunde följa med. Jag ser inte att det skadar barnet på något vis. På pappaveckan fixar pappan lösningar och det är även bra för sonen att se hur man kan lösa saker på olika sätt och inte vara beroende av sitt ex. Sonen tog ingen skada av detta. Det var du som tog illa upp utifrån för höga förväntningar på någon du egentligen vet inte kan ha några förväntningar på. Släpp det. Låt pappan lösa problemen på sin vecka, så länge det inte går ut över sonen. Dina smärtor i anslutning till detta får du bearbeta, och släppa kontroll när det inte är du som har huvudansvar. Ett av sätten hade varit att  fråga dig, men då skulle han behövt mer kontakt med dig och stå i skuld till dig. Han vill ha separata liv.
Svar på tråden Pappan skickar personal m sonen till sjukhuset istället för att be mig!?!