Hur känns det att vara kär med Borderline?
Under 2019 hade jag en relation med en helt obegriplig tjej. Vi var superkära men precis när det var som bäst blev hon helt iskall, frånvarande, undvikande och gör slut ur ingenting.
Sen efter ett tag ångrar hon sig och blir "clingy" istället. Så fortsätter det, fram och tillbaka under väldigt lång tid tills jag varken vet vad som är upp eller ner.
Hon har jättesvårt att prata om känslor och verkar svartsjuk på nästan paranoid nivå. Småsaker blir enorma. Blir klängig och drar in mig, för att sedan få panik och bli iskall.
Vår relation slutar riktigt dåligt. Hon blockar mig och försvinner. Kvar står jag och förstår ingenting. Var det äkta kärlek eller bara en lek för henne?
Tänkte först att hon bara lekte med mig sorgligt nog men har fått tips av omgivningen att såhär kan det vara om man har Borderline. Vilket skulle förändra min syn på hela relationen.
Skulle verkligen uppskatta om någon med Borderline (eller närstående) kan prata lite om hur det känns och upplevs "inifrån" speciellt i kärlek. Jag har nog gett upp på henne men det skulle betyda oerhört mycket för mig att förstå henne lite bättre!