• Anonym (Nyper mig i armen)

    Hur gick det sen?

    Hej!

    För 12 år sedan hängde jag mycket här och läste trådar om ekonomi och separation.

    Stanna eller gå. Tre barn. Okej kille men mycket bråk hemma.? Men jaaag har gjort det och det. Men duuuu då? ? det var konflikter flera gånger i veckan. Vi separerade och bor nära varandra.

    Jag och barnen skapade egna Traditioner och Rutiner. Jag pratade alltid gott om deras pappa trots att jag avskydde honom. Berättade för barnen att vi är familj och att jag alltid hjälper pappa om det behövs.

    Träffade en ny man genom nätet och vi har träffats i tio år nu. För några år sedan gifte vi oss.

    Vi har varit oense men aldrigbråkat. Det är enkelt och roligt varje dag att leva. Känner en otrolig glädje varje dag. Min nya man och jag låtervarandra vara mycket. Vi gör inte allt ihop. Jag o barnen semestrar kortare resor inom svetige själva. Vi tältar, åker och bor en natt på hotell själva. Hälsar på släkt på pappans sida och min sida. Vi har vår familjeklubb och jag har trivts med detta upplägg. Min man är en bra vuxen i deras närhet men ingen ny pappa. Vi älskar varann så mycket och jag kunde inte tro att jag skulle få det så här bra. Inga bråk. Bara trevligt liv.

    Jag är uppväxt med en invald alkoholist i min barndom. Kan aldrig förlåta min förälder för det.vi umgås inte mycke nu i vuxen ålder utan jag är hellre med min makes släkt.

    Hörde allt. Märkte allt. Kände av föräldrarnas ton i samtal om varann. Det sårar barn mer än något. Min make har barn sedantidugare och det är heller inget problem. Accepterar att alla i familjen Har rätt att varasom dom är.

    Mitt tips om du är missnöjd:

    1.Är din partner dum, alkoholist, sitter uppe o spelar, slåss eller svartsjuk: det kommer inte att gå. Lämna på ett smart sätt om du inte vill spendera ditt liv tillsatt rädda någon annan och försaka dig.

    2. Era barn ser och hör bråk och anklagelser även om ni inte tror det.

    3. Prata aldrig illa om barnens mamma /pappa. Det kränker dom inuti. Dom kan inte göra något åt det ändå.

    4. Gör egna saker med barnen. Gå inte upp i din nya partner: pussas, prata bebispråk i soffan. Då vill dina barn inte vara med.

    5. Lev med barnen som om du vore själv men låt en ny partner komma in om den är perfekt och barnen gillar denne. Inte annars.

    6. Du kan nog laga en partner som efter åratal ihop blir deprimerad osv men välj aldrig in en person i en barnfamilj som är svartsjuk, bråkig, våldsam, alkoholiserad eller knepig. Sätt barnen först.

    7. Ha städdag en gång i veckan då slla städar. Bråka inte med barnen utan visa vad du förväntar dig. Laga lite mat. Städa. Då blir det skjuts. Wiifii osv.

    8. Acceptera att ingen kan älska barnen som du och pappan. Skicka bilder på framsteg barnen gör till pappan osv. En ny partner kan enligt mig aldrig känna exakt samma som föräldrarna och det ärbra med det!

    9. Acceptera din nyas barn. De kommer alltid vara främst för din nya partner. Kräv inget annat. Var en bra vuxen i deras liv.

    10. Kom ihåg att ni är vuxna. Barnen kan inte välja.

    Kram och lycka till.

    Ja- det är inget ljug. Jag har det helt underbart. Varje dag. Jag väljer lycka och är så fruktansvärd glad över att jag valde att lämna min bråkiga relation även om det var med barnens pappa.

    ????????

Svar på tråden Hur gick det sen?