Måste skriva av mig då detta ämne är för personligt för att ta med någon vän...
Vi har i 4 månader försökt få till ett syskon. Nu är jag gravid och han blev inte ens glad för beskedet som j fick för ca 3 veckor sedan. Nu hade vi ett bråk om något helt annat och så säger han plötsligt att jag borde göra abort. Mitt hjärta gick i tusen bitar. Jag är så arg och besviken och ledsen. Vad ska jag göra? Abort är inte ett alternativ.
Be honom göra abort på sig själv.
Eller informera honom om detta fantastiska som kallas kondom om man inte vill ha barn.
Kanske inget du tänker själv men det är många kvinnor som tack vare hormoner under graviditeten får kortare stubin och blir rena pms-monstret.. Jag blev själv en jävla häxa första tiden i graviditeten och jag märkte det inte ens utan det var min man som lackade ur och plötsligt krävde abort för att jag var så bedrövlig. "ska det vara såhär så får du fanimig göra abort" var det han sa..
Ville han det egentligen? Nej det ville han inte men han stod inte ut med att leva med en häxa. Jag fick helt enkelt börja bli medveten om hur jag betedde mig och hur jag mådde.
Vill han inte ändra sig så är det ju tyvärr inget annat val än att separera.
Såvida du inte känner att det inte är hela världen med en abort och kan leva med att han sviker dig ordentligt, plus har ljugit om en sak som kommer tvinga dig att gå mot din egen vilja.
Ensamstående är inte världens undergång, barnet kommer ju ändå ge dig enorm glädje och du kommer ha en livslång och total kärlek till det.
Var med om samma sak med exmaken men gjorde abort.
Kan säga att hans krävande av abort och att jag genomförde det fast jag inte ville resulterade i skillsmässa ,då det tog extremt jäkla hårt på mig och jag klarade inte av att förlåta det sveket, av att först ha varit överens om eventuell graviditet till att han pushade mig till abort.
Mådde fruktansvärt dåligt och hamnade i en riktigt djup depression då det var min sista chans att bli gravid.
Usch börjar fan gråta av att bara skriva om det..
Hoppas att allt ordnar sig till det bästa för dig. Kram.
Nej abort är uteslutet. Är så otroligt besviken och arg på hur man kan vete sig såhär, och att det uppenbarligen finns flera män som gör så. Om man gemensamt bestämme ratt man ska försöka få barn och gör aktiva försök. Och när det tar sig inte bli glad och kräva en abort?! Precis som du skrivet är det ett stort svek. Det är tufft nog att vara gravid med allt det innebär.
Jag beklagar djupt att din exmake tvingade dig att gå igenom något sådant. Hoppas han sterilitetat sig och aldrig träffar en ny kvinna.
Kramar till dig och tack för ditt inlägg
Vill han inte ändra sig så är det ju tyvärr inget annat val än att separera.
Såvida du inte känner att det inte är hela världen med en abort och kan leva med att han sviker dig ordentligt, plus har ljugit om en sak som kommer tvinga dig att gå mot din egen vilja.
Ensamstående är inte världens undergång, barnet kommer ju ändå ge dig enorm glädje och du kommer ha en livslång och total kärlek till det.
Var med om samma sak med exmaken men gjorde abort.
Kan säga att hans krävande av abort och att jag genomförde det fast jag inte ville resulterade i skillsmässa ,då det tog extremt jäkla hårt på mig och jag klarade inte av att förlåta det sveket, av att först ha varit överens om eventuell graviditet till att han pushade mig till abort.
Mådde fruktansvärt dåligt och hamnade i en riktigt djup depression då det var min sista chans att bli gravid.
Usch börjar fan gråta av att bara skriva om det..
Hoppas att allt ordnar sig till det bästa för dig. Kram.
Var med om liknade för ca 3 år sedan, gick igenom allt ensam och det har fungerat alldeles utmärkt, så stå på dig och du fixar detta om du blir ensam.
Lycka till!