Brutal otrohetsaffär - tips från drabbade mottages

Befinner mig i ett otrohetsdrama där jag själv är den drabbade. Min man sedan tio år hade affär med kollega???? Jag grävde mig fram till alla bevis och han nekade in i det sista - även hon nekade. Vi gick i parterapi för att rädda relationen, men han erkände aldrig att han hade henne parallellt - varken till mig eller till rådgivaren. Han skyllde också på att han var missnöjd i vår relation och massa annat såsom avsaknad av bekräftelse. Vår situation var också ansträngd med barn och allt det klassiska runt omkring. Vi har en lång relation och jag anser att man inte kan räkna med passion varje dag, man blir som vänner och det handlar mycket om att se det fina i en trygg tvåsamhet. Vi har haft sex lite då och då, men det var inte tillräckligt för honom, han löste våra problem och skapade nya genom att hoppa i säng med henne flera gånger under höst och jul. Hans förklaring är att hon "såg" ju honom och han kände sig åtrådd. ???????????? Han låg med oss båda två under denna perioden. Ljög till henne om att han fortfarande låg i skilsmässa osv. Hon fick även känslor för honom. Oklart vad han kände för henne dock.

Jag tänker på detta VARJE dag. Fungerar inte på jobbet och ännu mindre i vardagen. Tur att jag har en förstående arbetsgivare, annars hade jag inte haft jobbet kvar. Jag önskar han hade berättat för mig så jag kunde välja att avsluta relationen där och då. Idag är han djupt ångerfull, vill bara ha mig osv och säger sig ha sökt hjälp på vårdcentralen osv, men det känns påklistrat på något sätt. Jag vet inte hur länge jag kommer stanna i detta och vad känner jag för honom egentligen?? Kan man komma vidare eller är det helt kört? Finns det flera som upplevt detta? Hur tog ni er vidare?

Befinner mig i ett otrohetsdrama där jag själv är den drabbade. Min man sedan tio år hade affär med kollega/praktikant. ???? Jag grävde mig fram till alla bevis och han nekade in i det sista - även hon nekade. Vi gick i parterapi för att rädda relationen, men han erkände aldrig att han hade henne parallellt - varken till mig eller till rådgivaren. Han skyllde också på att han var missnöjd i vår relation och massa annat såsom avsaknad av bekräftelse. Vår situation var också ansträngd med barn och allt det klassiska runt omkring. Vi har en lång relation och jag anser att man inte kan räkna med passion varje dag, man blir som vänner och det handlar mycket om att se det fina i en trygg tvåsamhet. Vi har haft sex lite då och då, men det var inte tillräckligt för honom, han löste våra problem och skapade nya genom att hoppa i säng med henne flera gånger under höst och jul (julafton). Hans förklaring är att hon ?såg? ju honom och han kände sig åtrådd. ???????????? Han låg med oss båda två under denna perioden. Ljög till henne om att han fortfarande låg i skilsmässa osv. Hon fick även känslor för honom. Oklart vad han kände för henne dock, då han inte har någon förmåga att känna känslor överhuvudtaget! Han tänker sig mer in i relationer än att känna efter. Jag har Alltid upplevt honom som lite kall och empatistörd samt sluten i sig själv.

Jag tänker på detta VARJE dag. Fungerar inte på jobbet och ännu mindre i vardagen. Tur att jag har en förstående arbetsgivare, annars hade jag inte haft jobbet kvar. Jag önskar han hade berättat för mig så jag kunde välja att avsluta relationen där och då. Idag är han djupt ångerfull, vill bara ha mig osv och säger sig ha sökt hjälp på vårdcentralen osv, men det känns påklistrat på något sätt. Jag vet inte hur länge jag kommer stanna i detta och vad känner jag för honom egentligen?? Kan man komma vidare eller är det helt kört? Finns det flera som upplevt detta? Hur tog ni er vidare?

Ungefär samma. Han hade en affär där han var otrogen mot oss båda. Sex med mig och prat om renoveringar och att försöka få ett barn till. Spännande sex med henne, och antagligen sade han till henne att jag och han aldrig rörde varandra längre.
Jag hade misstankar och han nekade. Jag skaffade bevis och han nekade. Minsta antydan om att han gjort något fel, så gick han till attack och anklagade mig för olika saker.

Jag har inte kommit vidare särskilt bra, men något som hjälpt mig är information. Tidigare har jag aldrig tänkt på att det faktiskt finns personer som saknar samvete. Nu vet jag att de finns och att mannen jag var gift med var djupt störd. Eftersom han lurade mig i så många år, så borde jag inte bli förvånad över att han lurat alla andra också, men ändå är det förstås jobbigt när någon tar hans parti och skuldbelägger mig.

Min man hanterar dock vår kris som man ska vilket hjälper oss att gå vidare vilket vi båda vill.

Jag är också drabbad.Hans otrohet skulle jag inte kalla brutal men naturligtvis mår jag dåligt av den. Min man hanterar dock vår kris som man ska vilket hjälper oss att gå vidare vilket vi båda vill. Vi har också ett långt förhållande och ett så rotat gemensamt liv med barn och hus mm lämnar man inte lättvindigt om det finns kärlek att kämpa för. Vi går i familjerådgivning och har också fått mycket hjälp via ett TED- talk som jag länkar till nedan. Jag rekommenderar det starkt.

www.ted.com/talks/esther_perel_rethinking_infidelity_a_talk_for_anyone_who_has_ever_loved