Fråga till er som lever i bonusfamilj

Har sedan drygt ett år tillbaka en särbo, han har en son och jag har tre söner sedan tidigare.

I dagsläget bor vi tillsammans varannan vecka och vi ses vid något enstaka tillfälle veckorna vi har barnen.

Om vi ska flytta ihop behöver barn byta skola/förskola och det blir en lång dialog med våra expartners. Våra barn har också svårt att komma överens. Jag har ett starkt behov att få bli en familj nu efter ett års flängande och hade egentligen velat flytta ihop, men inser att det ger för mycket problem.

Därför funderar jag på det här upplägget:

Vecka 1 mån-fre (hans son) fre-sön (alla barn)

Vecka 2 mån-fre (mina barn) fre-sön (bara vi)

Då kan jag och särbon alltid bo tillsammans även om vi flyttar mellan två hem.

Är det någon som prövat något likande? Hur gick det?

Jag undrar också om man kan känna sig som en familj när man slänger runt och ändrar konstellationer på det sättet, någon med erfarenhet av det?

Jag vet inte om särbon är villig att prova det upplägget, han är bekväm av sig och nöjd med sitt liv som det är.

Jag saknar så mycket att ha en vardag tillsammans. Ibland saknar jag det så mycket att jag funderar på att lämna särbon även om jag älskar honom för att försöka hitta någon att bilda en riktig familj med. Skaffa ett till barn och få den där slentrianmässiga och underbara vardagen som andra har. Sambon verkar tyvärr inte ha något behov alls av det.