skilsmässa-Det här kommer inte gå :(

hej alla!

Jag hoppas kunna få lite stöd och råd,vill helst inte ha påhopp.. är tillräckligt jobbigt som det är. Vet varken in eller ut hur allt ska gå ihop.

Kanske någon i liknande situation som kan skriva eller kanske varit...

Lite kort om situationen.

Min make har fastjobb,bil,körkort...

Jag: mammaledig och arbetslös.

Vi har tre barn,

7 år,snart 3 och bebis på 7 månader.

Vi har haft det stormigt sen första barnet varit runt 1-2 år,men alltid gått vidare och tänkt det blir bättre...

Åren har gått,jag har varit mammaledig med 1a barnet typ 1,8månader pappa har aldrig varit då han jobbar och jag är arbetslös så vi har inte kunnat dela upp.

Barnet börja då på förskola vid 1år o 8 månader.

Jag börja jobba som vikarie och jobbat så mycket jag blivit uppbokad alltså var jag timvik ,ibland har de knappt varit något på hela veckan.

Så länge jag jobba så va de lugnt.

men efter 3,5-4 år blev jag gravid med andra barn och där och då börja grälet igen...

Han börja ta upp,: du sitter bara hemma,du vill inte jobba ,du är lat... jag har köpt det här,det är inte ditt....

Jag försökte andas och överleva föräldraledighet 1år och 3 månader.

Barnet börja på förskolan och jag sökte jobb igen, enda ja hitta var ett städ på 50% och där är det inte heller ett stort inkomst. Det var ett 6 månaders kontrakt.

Efter knappt 3 månad plussade jag med tredje barnet.

Han vet att jag inte har något skydd men ändå så körde han på... så de blev ett oplanerat tredje barn.

Han sa iallafall de gör intet barnet är välkommet ,klarar familjer 10 barn så kan vi väl överleva med tre.

Så jag städa fram till näst sista månad och sen sluta jag då det blev för hårt jag hade jobbig graviditet.

Dagarna gick barnet kom.... men nu börja problemen igen.

Han börjar tjafsa om små saker,allt ja säger fel,jag är dum,jag ska hålla käften.

Börjar jag diskutera något eller vill få ut va problem är så sticker han ut och då är han borta 4-5 timmar i sträck,barnen frågar var är pappa?

och så här har se pågått än 1-2 år minst 2 gånger i veckan.

Han vill helt enkelt slippa prata ut utan bara drar.

Vi har inget normalt familjeliv.

Ingen äter ihop typ lunch eller middag eller ens lagar något med planering.

Det blir liksom som de blir. den ena äter (han) i köket medan ja äter med barnen typ i annat rum.

Man äter liksom lite när som helst...

han har börja hota att ja ska sticka ut från lgh då de är minsan han som betalar hyran ,elen...

Ja?men ja får ut 6 tusen medan han får runt 21 efter skatt. ?Vi är väl gifta ? fattar inte hur en människa kan va så kaxig,dryg,ego,idiotiskt?

Hur ska ja betala halva om ja har lågnivå på penningen.

Allt kan köpt hotar han att han vill ha tillbaka typ presenter som mobil och annat.

mina föräldrar hjälper mig i princip varje månad med typ kläder leksaker åt barnen och ger fickpengar än 2-3 tusen.

Nu har han blivit värst utav alla gånger på de dåliga åren.

Han knuffas,tar tag i brösten på mig och puttar bort om an säger något som

inte passar han,han gör de dessutom

framför barn. noll respekt!!

Nu hotar han att han ska leta annat lgh och ja ska va livar här,de är ingen billig hyra direkt ligger på över 9 tusen.

Jag kontakta soc för att informera mig,de sa att ja,han kan hota hur mkt han vill men han är försörjningsskyldig så länge vi är gifta 6 månader tar väl processen.

Samtidigt sa soc att de inte ska ändå betala så hög hyra ? ja men vart ska ja ta vägen då sa ja? ja kan inte få någon annan då ja är arbetslös och ingen av företag vill ge lgh utan fast arbete. Så nu står ja helt körd här.

Vet inte va ja ska sörja mer

.Barn som blir skilsmässobarn och ska behöva ha delad vårdnad ,eller det som ja står i just nu.

kan inte komma igång o leta jobb då ja står fast här hemma med 7 månaders bebis kommer ingenstans liksom förrän den kan börja på förskola. Drar han förr eller senare från lgh så står ja med en hyra på över 9 tusen. Vill flytta till billigare men ingen vill ens ge utan fast jobb.

står här totalt förstörd ingen energi ens att ta hand om barnen ,inte kul att spela glad när man håller på att gå under nästan så man vill hoppa framför tåget och bara försvinna.

någon som känner igen sig ?kanske klarat sig ändå ??